måndag 29 december 2008

Mellandagar - tid för ro eller oro?

Så har då julen passerat och vi som sitter i spärren har gjort vad vi kunnat för att du som kund ska få ett så lätt och smidigt passage hos oss som möjligt. Själva julafton var t.o.m riktigt lugn och skön. Några enstaka förbipasserande. En och annan som tyckte synd om en som fick jobba denna julafton. *tack för den omtanken*

Men nu.. ..nu är det mellan jul och nyår och då verkar friden som bortblåst. Man springer så snabbt så att man gör sig illa i spärren, skäller på mig för att jag inte stämplat kvickt nog så att du hann med tåget - som gick för två minuter sen - eller för att jag inte har mina röntgenglasögon med mig och ser genom din plastficka/plånbok/ficka/väska... Tänk att jag inte kom ihåg att ta med dem... *suckar* Får beställa ett par nya hos optikern.

På julafton var det många som tog halvtimmestrafiken, efter kl 1500, med godan ro och tyckte antagligen att det var bra att trafiken alls gick. Ingen skällde eller var sur men idag, mellandag och allt, så får jag en utskällning för att det "bara" är tio-minuterstrafik!!!

Och snart är det nyår också, och jag är tacksam för att jag inte jobbar i ytterförorten där kidsen fått för sig att smälla smällare inne på stationen. Vissa siktar även mot spärren. Varför? Är dessa ungar så blasé att det är vad som krävs för att de ska känna sig glada/lyckliga/roade eller vad de nu känner? Bästa ungdom, ni som hävdar att ni är framtiden! Vet era mammor och pappor verkligen vad ni håller på med? Inser ni verkligen vilken risk ni utsätter era medmänniskor för? Och vad tar ni er till om ni har ihjäl någon? Måste vi bäva inför framtiden???

Gott Nytt År!

Och glöm inte att med lite vänlighet kommer man långt, dock inte lika långt som när man har en giltig biljett! ;-)

söndag 14 december 2008

Orättvisan är stor här i världen...

Du skrek i biljetthallen "Det är orättvist. Det är så jäkla orättvist!"
"Vaddå? undrade jag lite försynt. Vad är det som är så orättvist?"
Under tiden som du lämnar fram remsan så säger du: "Jo, nu när jag har barnvagn så kan jag inte planka. Det är orättvist att man inte kan planka när man har en barnvagn."

Stackars dig... ...stackars.. ..stackars... dig! Världen är bra orättvis! =)

söndag 7 december 2008

Nu är det Jul igen....


Det är December månad och det sker en förändring i trafiken för oss flesta veolia anställda. Det är den värsta månaden på året att arbeta i Tunnelbanan och jag tror jag talar för alla instanser. Det börjar nalkas mot Jul och det innebär en sämre atmosfär att arbeta i samt en underliggande stress som blir extremt påtaglig. Allt skall förberedas mot jul, julmat skall handlas, de skall pyntas, de skall städas och det skall handlas klappar i mängder. Det skall sedan hinnas att jobba och att uträtta alla dessa ärenden efter arbetet samt försöka transportera sig själv och sin kvot julklappar inkl. julmat och vem får då ta del i den återkommande Jul stressen och den negativitet som människor tycker att de har rätt att utagera/dumpa på oss? Jo oss spärrvakter.

Jag själv firar inte Julen eftersom jag tycker den är överskattad men jag bli likförbannat indragen i den årliga hysterin och stressen. Människors tålerans nivå sjunker drastiskt och de blir extremt griniga och elaka.
Återkommande är det som jag alltid numera upprepar gång på gång är detta fenomen till kö system vi har på banker, köpcentrum osv. Men i tunnelbanan har den tydligen aldrig fungerat eller funnits. Jag har inte mer än 2 armar och det finns inte mer än jag på de stationer jag arbetar på. Ibland önskar jag att jag kunde klona mig själv till fler, för då skulle det finnas minst 10 stycken av mig, men forfarande en i spärren och resten ute i biljetthallen hänvisade till människor att dra sina kort eller snällt stå i kön och vänta på sin tur. Vad tror det egentligen? Att tågen slutar gå? Att det är verkligen den sista som någonsin kommer gå mot det håll de är på väg?? Give me a break! Det skulle råda kaos i alla ica butiker eller banker om folk skulle bete sig som de gjorde i tunnelbanan! Så passa på att komma förbi mig på jobbet och dumpa av ditt skit, varför tror du jag ser så glad ut! Varför stressar människor inför julen? Handlar inte den högtiden mer eller mindre om gemenskap än massor med överskattade klappar och allt annat vad människor har hittat på? Kan man inte glädja sig åt att man får vara ledig och njuta av varandras sällskap eller bara sin egen ensamhet? Varför måste man förstöra allt med denna stress?
Jag kan se en familj som har förberett sig redan i november med allt julpynt etc för att hinna med allt som skall göras i december så som städa laga mat baka och handla julklappar och sedan arbetet på det, för att sedan hinna på julbord och stressa ännu mer. När det börjar dra ihop sig så skall pappa vara tomte och redan här är han så full så när han skall dela ut klappar så håller han på att ta med granen med sig, mor gråter men likt förbannat skall alla ha kul och vara tacksamma!!!!! Behöver jag säga mer.

Jag lämnar dock inte Julen utan fortsätter på ämnet då vi kommer snabbt in på trafiken. Ja det är ju faktiskt så att tunnelbanan går efter ca kl.15.00 en gång i halvtimman och detta fenomen är återkommande för varje år, dock så verkar det inte ha nått ut till allmänheten för dessa stressade människor kommer alltid förbi och skriker på mig som om de vore mitt fel. Jag har inte makten att styra över turer i trafiken eller tidtabellen och jag kan inte trolla fram en tunnelbana för just dig, eller lägga ut taxi pengar som du tycket att du har all rätt till eftersom prinskorvarna kallnar, eller att du missar Kalle anka. Så alla som skall ut i trafiken i Jul, gå in på www.sl.se och planera er resa i jul trafiken och var som sagt ute i god tid.
MVH:XXX

torsdag 4 december 2008

Julbasar eller bara borttappade vantar

Är det här något nytt eller tror de att vi har någon typ av julbasar i spärrarna?
Om vi har något upphittat så kan de mot beskrivning hämta det senare på tillvaratagna effekter för en billig penning. Är det så de ska skaffa sina julklappar i år?

Att det kommer fram någon och frågar efter sina tappade prylar är inget märkligt. Att samma människa kommer två dagar i rad och frågar efter samma pryl är inte heller så konstigt. Men när samma människa kommer och frågar efter olika prylar tre (3) dagar i rad, då börjar jag fundera. Det tangerar gränsen för vad jag tycker är märkligt. Så märkligt att jag börjar funderar på var den dolda kameran är, eller om det är ett dåligt skämt.

tisdag 25 november 2008

There is no thing such as free lunch

Jag vet inte om ni såg nyhetsmorgon tisdagen den 25 november, men där hade TV4 Stockholm ett inslag om tunnelbanans nya spärrar. Ni vet, de där 180 cm höga glasgrindarna som ska förhindra plankning. Samtidigt så intervjuade man en ung kvinna från planka-punkt-nu som hade åsikter om det här systemet. Bland annat så uttryckte hon att det var orättvist att den som tjänade hundra tusen kronor i månaden fick betala lika mycket som den som inte tjänade något, eller hade studiebidrag eller liknande. Hon tyckte att tunnelbanan skulle vara gratis och skattefinansierad. (Om du inte vet det redan så är vår tunnelbana till viss del skattefinansierad. Jag tror att det är till hälften, men jag är inte riktigt säker.)

Hur något kan vara gratis samtidigt som det ska vara skattefinansierat tänker jag inte ta upp just nu, men däremot åsikten att det är orättvist! Jag undrar hur det kan vara orättvist att ALLA betalar samma pris för att få åka tunnelbanan. Är det bättre att ha diffrentierade priser? För då kan vi ju börja undra vad en höginkomsttagare ska betala för mjölken jämfört med den som har låg inkomst. Personligen tror jag att man är inne på en farlig linje om det skulle uppstå en sån metod. För det kan väl inte bli mer rättvist än att alla får betala exakt lika mycket! Var är orättvisan?

Ja men... inkomsterna då.. ..kanske nån invänder. Ja, vad är det med inkomsterna? Tänk efter.. Vad är det som säger att den som tjänar hundra tusen kronor har mer pengar kvar än den som tjänar tjugofem tusen, eller tio tusen? Har jag missat något när jag tror att det är utgifterna som avgör hur mycket du har, eller inte har, kvar på din inkomst? Nä, unga fröken från planka-punkt-nu - gör som vanligt hederligt folk du med och betala för dig du också!

Det finns inget som heter gratis i tunnelbanan!

fredag 21 november 2008

Kram

Några ord som jag fick höra idag som var som en stor varm kram och gjorde gått i min själ. - ville bara säga att du är otroligt söt! Ha en bra dag.
Tänk att en så liten grej kan göra en så stor skillnad på ens dag! Med vänlig hälsning: XXX

torsdag 20 november 2008

Sinne för humor...?

"Jag kan fortfarande åka på den här", sa kvinnan och visade upp sin remsa.
Nja, svarade jag och log, det går nog lättare om du tar tunnelbanan.
Då tittade hon på mig som om jag var helt intelligensbefriad och blev jättesur.

Jisses!

lördag 15 november 2008

Åka tunnelbana till förorten...

För en tid sen så åkte jag tunnelbana på väg hem efter en lång dag på jobbet när jag hör två tjejer prata högt och livligt med varandra om vad de gjort och ska göra när den ena tjejen helt plötsligt säger: "Vet du, ibland brukar jag åka ut till förorten för att se vad vanligt folk gör".

Hm... Så det bor ovanligt folk inne i stan?

fredag 14 november 2008

Men... vad är det med folk...?

"Jobbar du jämt?" frågade tanten när hon lämnade fram sitt kort till mig för kontroll. "Ja, men det kommer en dag när du slipper det" sa jag och log. (Och tänkte på att vi ju har omplaceringar varje år) "Det hoppas jag" sa hon när hon skulle passera. "Va?" hann jag tänka innan jag sa "Den dagen du slutar åka tunnelbana".

Ha en trevlig helg!

Julbord - både ris och ros

Läste just kollegans inlägg om julbord och kom och tänka på mina erfarenheter av dessa julbord.

Det absolut bästa julbord jag har varit på under de år jag har jobbat här i bolaget var ett som hölls uppe i våra egna lokaler där man "hämtat in" mat från nån carteringfirma och höll öppet under hela dagen, hela kvällen och halva natten under ett par dagar så alla hade chans att äta oavsett när de jobbade. Dessutom kunde tunneltågförare, tjänstemän och spärrexpeditörer också på ett gemytligt sätt träffas och umgås. Det tycker jag var trevligt, enkelt och genialt. Man kunde ha sin uniform och gå på sin lunch och man kunde njuta av den ofantliga mängd mat som trots allt var uppdukad. Visst, man kan ha uniformen på sig när man går på de andra julborden också, ingen konstig grej alls, men det är inte lika lätt att smita in till när du har rast som den där gången... =)

Det, alla kategorier, sämsta julbord jag har varit på var när det var julbord i gamla stan. Jag hade dessutom köpt en middagsbiljett till min dåvarande make som jag så gärna ville ha med. (Han var ju inte anställd i företaget och hade därför ingen inbjudan) Det skulle jag inte ha gjort! Vi kom dit vid sju-tiden... Lokalen var halvtom på folk och det var "bara" ett sorl som hördes. Man spelade alltså inte ens julmusik. Nä, man spelade faktiskt ingen musik alls. *trist* Då var det mer än halvtomt på borden och nästan ingen skinka kvar. Jag gick till en av serveringspersonalen och undrade om de skulle fylla på, vilket hon sa att de skulle de inte. "Men då får vi ju ingen mat!" kontrade jag. Så tråkigt för er då svarade hon och gick! Så där stod jag och min man med våra tappade hakor. 350 spänn fattigare. Och synnerligen förbannade och besvikna! Så det året bestod mitt, och makens, julbord av en julmust, lite nötter som fanns kvar längst ner i en korg och en herrejösses massa med besvikelse. Så jag lovade, dyrt och heligt, att ALDRIG mer ska jag gå på ett julbord igen! Aldrig mer!

I år har man valt att samordna så att alla spärrexpeditörer ska gå tillsammans och alla tunneltågförare och trafikledare samt trafikinformatörer ska få gå tillsammans. Varför inte låta ALLA få gå på samma julbord oavsett vad vi jobbar med? För, som jag ser det, så är det här ett sätt att skapa ett "vi och dom". Ett "vi och dom" där den ena gruppen ska ses som bättre än den andra. Varför då? Varför inte skapa ett "vi tillsammans" istället. Vi jobbar ju trots allt på samma arbetsplats och försöker, hoppas jag, dra åt samma håll. Vi vill väl alla att våra trafikanter ska få en resa som är så enkel och bra som möjligt genom att vi samarbetar? Eller har jag missuppfattat något?

måndag 10 november 2008

Julklapp och ett julbord:)

Kallt och eländigt väder samt en enstaka glimt dagsljus får väl vem som helst att bli deprimerad. Vi som arbetar inom trafiken fick i dagarna ett brev om Julklappen i år. Det var i stil med, Kära medarbetare då va det dags igen, i år får ni en julklapp ett populärt sällskapsspel för ca. 250kr eller så kan ni välja att ge bort julklappen i form av dessa ca 250 kr till BRIS.
Följande får mig förbannad, jag behöver inte någon som utövar/utför godheter för mig! Speciellt inte min arbetsgivare, jag donerar pengar varje år till olika organisationer och gör min del, tro mig! Jag vill inte att Veolia skall donera några pengar i mitt ställe och till någon organisation jag själv inte valt. Don´t get me wrong, BRIS är det inget fel på, jag stödjer dem men jag vill själv välja vem jag donerar vad till Allright?!
Samt så stör det mig att vi slavar i trafiken dag som natt, år in år ut, vi har inget status yrke direkt, vi får utstå så mycket skit så får vi detta slängt i ansiktet.
Varför skall vi inte då få en julklapp? Är vi inte ens värda det? Sällskapspel, ja du med värde 250kr lär vara plockepinn om ens så, kalla mig självisk eller vad som helst men jag skall ta mig fan ha mitt plockepinn om det är det sista jag gör!

En annan sak som gör mig nyfiken är att detta år skall vi få gå på julbord på en restaurang i stan, en ganska välkänd sådan vilket faktiskt skall bli intressant, jag återkommer med en rapport om detta vid ett senare tillfälle. Jag slutade i princip gå på julbord för åtta eller nio år sedan eftersom jag tyckte det var en av de sjukaste kvällarna som Veolia bjöd till på.
Vi stod i kön för att få mat, till och börja med så fick vi 2 stycken små potatisar 2 stycken prinskorvar, när vi väl var framme vid köttbullarna så sade jag i stil med: - snåla inte med bullarna, ös på bara. Vilket jag fick svar på av en i serveringen: - det är portionering, det är 3 köttbullar som gäller, 2 potatisar, 2 sill bitar o s v maten skall ju räcka till alla.
Sedan så fortsatte portioneringen med mina andra kollegor. Den historien slutade med att jag lämnade min tallrik och gick i ren protest och satte inte min fot på ett endaste Julbord sedan den gången. Jag hoppas att detta året blir bra, det kan ju bara inte ha blivit sämre.

Nej, dags att runda av här det är ännu en härlig och underbar dag i morgon. Med vänlig hälsning XXX

Hänsyn - vad är det?

När jag sitter i spärren är det förvånansvärt ofta som jag ser att folk inte vill visa hänsyn. När de ska ut från tunnelbanan och ska genom grinden så är det mer vanligt än ovanligt att de släpper grinden trots att det finns någon efter som också ska genom där. Det spelar ingen roll om det är en pensionär eller ett barnvagnsekipage eller nån med flera kassar/väskor. Man släpper helt sonika grinden, gärna så den tjongar in i bakomvarande. Det här tycker jag mig ha sett även i samhället i övrigt. Man öppnar dörren för att själv passera, men man (oftast) glömmer att det kan finnas någon bakomvarande och denne får då dörren i ansiktet. Inte så skönt om man inte själv är uppmärksam.

Det finns dock ett lysande undantag från denna brist på hänsyn och det är när en har betalt och vill passera genom grinden och sen håller upp åt alla som är bakom, oavsett om de har betalat eller inte.

Det är samma brist på hänsyn när man ska åka tunnelbana till/från en station. I stället för att vänta på att de som är inne i tåget ska ha hunnit kliva av så går man på och blir sur när de buffas och knuffas av de som vill kliva av. Men varför är det så svårt att vänta tills folket gått av? Inte nog med att du slipper trängas, det blir enklare för föraren att se att alla kommit med tåget. Resan blir alltså lite, lite trevligare för alla!

Det är dags att bryta den här negativa spiralen nu, så varför kan vi inte visa mer hänsyn till varandra? På det sättet så sprider vi lite glädje till våra medmänniskor och det både enkelt och gratis! Nästa gång du åker tunnelbana - vänta tills folk klivit av vagnen innan du kliver på. Ha inte dina smutsiga skor på sätet, utan måste du sätta upp fötterna ha en tidning under så spar du andra besväret att tvätta sina kläder pga att de har skoavtryck på dem. Och varför inte resa sig upp för en äldre eller en gravid? Och du, le! (och spar energi =D För du vet väl att man använder fler muskler för att gå om kring att se sur ut?) Det är det absolut enklaste sättet att påverka din omgivning på ett mer positivt sätt!

Själv tror jag att årets nyårslöfte, bara en och en halv månad för tidigt, för min del blir att hålla upp en dörr åt en bakomvarande. Vem vet? Kanske han eller hon gör likadant när han/hon märker hur trevligt det känns att slippa en dörr i nyllet.
Ha det gott!

torsdag 6 november 2008

Då har man blivit idiotförklarad igen...

Det är helt otroligt! Jag blir idiotförklarad flera gånger per dag när jag jobbbar. Inte för att jag är dum på riktigt utan för att jag faktiskt gör mitt jobb. Så här är det:
När du kommer till mig i spärren så ska du lämna över din biljett för att få en stämpel eller att jag ska kontrollera tiden på remsan. Är det så att du har ett kort så är tanken att du ska dra det i maskinen, också kallad för spärr, som finns på stationerna. En del tycker inte om det här och blir irriterad.
Men... ...eftersom det finns de som har kommit på den lysande idén att förfalska kortet så måste jag också kontrollera det. Hur ska jag inte förklara men det räcker med att du får veta att det är förbannat snyggt gjort och svårt att upptäcka om man inte undersöker kortet mer handgripligt. Så därför undersöker jag nu alla kort rent handgripligt om de inte vill dra det själva. En del är så justa att de frågar varför och då förklarar jag, naturligtvis, varför men en del tittar på mig som om jag kom från en annan planet. Några har till och med snurrat med pekfingret vid huvudet som om jag vore en idiot.
Så vad ska man säga???? Jag brukar svara att om du har problem med att jag gör mitt jobb så får du gärna ringa till Kundtjänst på 08 - 600 10 00. Skulle vara intressant att få veta hur många som faktist gjort det och vad de sagt respektive fått för svar...
Någon som vet? =)

onsdag 5 november 2008

Jag vill ha tillbaka ordningsvakterna NUUU!!!!!!!

Det är nog inte många idag som vet att vi hade ordningsvakter på VARJE station en gång i tiden, men som de så underbara socialdemokratiska/moderata landstingsråden (läs det med drypande ironi - tack) drog in dem med motiveringen att det inte hände något på stationerna och därför var det för dyrt. Nä, klart att det inte hände något - det var ju ordningsvakter där som förhindrade vandalism, fylla, plankning ja allt som gjorde det otryggt för dig som kund att vara nere i tunnelbanan!

Nu för tiden är det i princip bara (!) på centralen som dessa ordningens män (och kvinnor) är på under trafikdygnet, vilket gör att det numer är fritt fram för de flesta att bära sig åt som de vill och behandla sin omgivning utan respekt. Man har även plockat ner de ordningsregler som fanns på varje station, vilket gör arbetet för mig, som spärrexpeditör, lite svårare. Hur ska jag kunna förklara för dem att det inte är tillåtet att röka/supa eller ta med sig cykel/skrymmande föremål när det inte finns något som jag kan visa på var jag grundar mitt nekande på. De garvar, pekar finger och går vidare... själv sitter jag kvar och blir mer och mer frustrerad. Ibland känner jag att det är tur att det finns ett fönster/skydd mellan mig och mina trafikanter!

måndag 3 november 2008

Höst - nästan vinter

Då har då äntligen hösten kommit till Stockholm. Löven är nästa borta från träden och den första frosten och tunna isen har visat sig. Man märker det också här ner i tunnelbanan genom att de flesta har mer och varmare kläder på sig. Några lysande undantag i form av unga tjejer med kort kjol men rent allmänt sett så...

Nu väntar jag bara på vintern och att julen ska ha passerat. Julen är ingen rolig högtid när man jobbar. Speciellt inte dagarna innan julafton och före klockan tre på självaste julafton. Då stressar folk och med deras stress kommer otrevligheterna och oförskämdheterna. Jag skulle önska att vi, trafikanterna och jag slöt en liten pakt. Om ni inte öser galla på mig för att jag gör mitt jobb så ska jag göra mitt jobb så bra jag kan så det går lite snabbare för dig att passera...

Så... ...har vi en deal?

söndag 2 november 2008

Appropå det här med våra spärrar

Nu har man installerat indikatorer som gör att när du försöker att planka in med hjälp av det sk knixandet inte kan det längre och det tycker jag är jättebra! Men mina (!) trafikanter tycker det inte... Jag får en menande blick som säger att det är jättejobbigt - innan de tar upp sitt kort för att kunna komma in. Det här tycker jag är märkligt! Det är väl jobbigare att trixa med spärrmekanismen? Dessutom så kan de ju alltid göra sig illa när de gör så. Men då är det väl mitt fel? Fick dessutom skäll av en trafikant härom dagen för att han tyckte att det var jag, och mina kollegor, som gjorde så han inte kunde gå ut genom spärren. Eh.. ..jag har ingen kontroll över någon annan spärr än den som är närmast mig, och grinden. Det tog en bra stund innan han lät sig övertygas, och jag undrar om han verkligen blev övertygad, egentligen... Tror inte det!

torsdag 30 oktober 2008

En snurrig värld

Det var länge sedan jag skrev nåt på Bloggen, jag har i och för sig känt att jag inte har haft något intressant att dela med mig, men så idag så kände jag av någon underlig anledning att det kliade i mina fingrar. Jag läste dagens metro idag, och jag vart inte speciellt förvånad över att människorna hade yttrat sig negativt om alla dessa förseningar på pendeltågen osv. Rubriken tyckte jag var under all kritik, “SL rustar för snökaoset” Seriöst, faller inte snön varje år? Och vad skulle inte SL göra som det inte gör varje år? Jag tror personligen inte det kommer bli bättre Vintern 2008 detta är ett återkommande problem, haja läget, det kommer att vara samma skit som förra året och året innan dess!
Vad som föll mig intressant var dock en annan artikel på sidan15 i metro 2008-10-30
Politikerna: Vi har mycket arbete kvar att göra
Politikerna i SL:s styrelse välkomnar riksdagens granskning av de upprepade spårproblemen. -Stockholms kollektivtrafik ska inte behöva stå stilla för att det saknas spårkapacitet vid tillfälliga avbrott, säger SL:s ordförande Christer G Wennerholm(M) SL:s egna undersökningar visar att trafiken har blivit mer pålitlig och resenärerna mer nöjda än tidigare. Men fortfarande krävs förbättringar. -Vi har mycket arbete kvar att göra när det gäller att säkra kollektivtrafikens framkomlighet. SL:s andre vice ordförande Lars Dahlberg(s) pekar på brister vad gäller investeringar och kompetens, framförallt från Banverkets sida. Stora moderniseringar behövs av spåren, menar han. De kan skylla på brist på pengar, men det handlar också om prioriteringar.
Anders Göransson
anders.goransson@metro.se
Så som jag kan tolka det lilla som sker med SL är att det är mycket snack och ingen värkstad. På 80-talet var kollektiv trafiken i behov att rustas upp, små förbättringar gjordes men lämnades till nästa årtionde att tas om hand, 90-talet såg väl inte för ljust ut, med städ skandalen o s v försvann pengar ut ur bolaget lika fort som det kom in, dock så straffades inte de ansvariga, de omplacerades inom bolaget, och kunde i sin egen takt säkert förskingra mer pengar på ett eller något annat håll. Briljant SL.
Lars Dahlberg har alldeles korrekt i att vara kritisk, skylla på brist på pengar det är idioti. Skulle SL ha lite mer kontroll över sina finnanser och rätt folk på rätt poster skulle det inte uppstå lika mycket problem.
T e x kan vi ta upp kommunikations problemen som SL har mellan sig och olika bolag de anlitar. Vi tar Danderyds sjukhus, som skall renoveras och göras om. För några månader sedan installerades nya access maskiner på väggen i biljetthallen, projektet som dessutom är försenat och blivit extremt dyrt, fick tas ned lika snabbt som de kom upp, den nya spärr kuren skall tydligen byggas där i och med detta blev det en värdelös investering för SL. För ett par veckor fick SL även den briljanta iden att vissa golv partier skall bytas ut och renoveras på olika stationer, men det vart ännu en olycklig investering för SL eftersom bland annat skall då stationen i fråga skall byggas om. SL verkar slänga pengar till höger och vänster och inte ha någon kontroll. Hur kan ett sådant bolag flyta, och tas seriöst? Kommunikation vänner!!!
Nä nu skall jag runda av mitt Med vänlig hälsning: XXX

torsdag 16 oktober 2008

Jag vill bara skrika............

Idag vill jag bara skrika!!!! Jag blir så arg, frustrerad och trött på alla idioter som plankar!!!! Arg för att de tar sig friheten att tro att vi som jobbar i tunnelbanan ska göra det gratis. Frustrerad för att jag inte kan göra något åt den här situationen och trött på att företaget verkar tycka att det är okej!!!! Var är alla färdbeviskontrollanter? Var är alla ordningsvakter? Var är alla betalvärdar??? Men framför allt; Var är all moral nånstans???? (Ska jag fråga på hittegods om den finns inlämnad där?) Jag tror, banne mig, att Sverige är det enda land som accepterar att man har plankare (Kan det bero på planka-punkt-nu-lobbyisterna i riksdagen och regeringen?) och därför agerar man som mesproppar?????

Jag vill bara skrika - AAAAAHHHHHRRRRRG!!!!!!!!!!!! - så... ...lite bättre känns det.. *tack*

fredag 10 oktober 2008

Propagandatidningen "Hela Resan" har väl aldrig fel, eller?

Att vi ska få en ny uniform är ju ingen nyhet längre. Den verkar ju riktigt schyst faktiskt. Enligt artikelinledningen på sidan 6, så är det den yngre som bär någon typ av uniform. Så måste det ju vara, eller hur, för enligt artikeln så är det ju den yngre som förklarar vägen till IKEA för den äldre mannen.

onsdag 8 oktober 2008

Vad är okej?

-Jag känner mig frihetsberövad! säger du när jag står mitt framför dig och ber att du ska visa spärrexpeditören din biljett, alternativt dra ditt kort. Jag blir paff över ditt svar och säger att man har, som trafikant i tunnelbanan, skyldighet att visa biljett. Och det utan anmodan! (Du ska alltså inte behöva sägas till.) Du tittar på mig, som om jag kom från en annan planet.
-Näe, det behöver jag inte, svarar du, för jag har bråttom! Och nu känner jag mig väldigt frihetsberövad. Jag blir helt ställd! Vad ska man svara? Jag flyttar mig inte utan du blir tvingad att passera mig på sidan.

Det där är en av många ursäkter jag får när jag ber att få se biljetten. Jag ska dra en parallell för att du som tycker det är okej att åka gratis i tunnelbanan ska förstå varför jag inte tycker det är det. Tänk dig att du är på affären och ska handla. Du ska ha en påse chips och en flaska läsk. Du lägger fram läsken på rullbandet och kassörska tar betalt. När hon ser att du också har påsen med chips så påpekar hon att du glömde betala för chipsen. Du svarar då att du har ju betalt läsken så då behöver du inte betala för chipsen. Du har dessutom lite bråttom nu för snart börjar det där programmet på tv som du inte får missa. Du går utan att betala...

Är det okej???? Nä, det är ju inte det, och du skulle antagligen inte bete dig på det sättet där. Så varför är det i tunnelbanan? Vad är det som gör att vissa beteenden är helt okej när man är i tunnelbanan, när det inte är det på andra ställen??? Jag ska erkänna att jag är helt förbryllad över det beteendet som kommer fram i den kollektiva trafiken och att man faktist anser att det är helt okej att göra så.

torsdag 2 oktober 2008

Jävla Skit Dag!

Trycket är högt då man sitter och arbetar på ett av Sthlm:s värsta knytpunkter i rusningstid. Stress faktorn ligger på topp och atmosfären är intensiv när du kommer in vid 17 snåret och skall avlösa din kollega från sitt lidande. Knytpunkten, det är när tunnelbanestationen ligger inom räckhåll av andra kommunikations medel så som bussterminal, Roslagsbanan eller något annat dylikt. Det är oftast rätt kul att arbeta på dessa stationer eftersom du hela tiden har något att sysselsätta dig med. Information och guidning hur vida man tar sig vidare från punkt A till punkt B. Men sedan har vi allt för många nackdelar som får mitt blod att koka och att se rött. Inte nog med att jag har ett sådant tryck med trafikanter som skall vidare från sin bussresa så har jag även utpasserande som är på väg mot gud vet vart, eller vem bryr sig.
För att göra min existens lite mer komplex så får jag dagligen ta emot bistra miner och skällsord från kunder som har felstämplade biljetter, det är fruktansvärt påfrestande och tråkigt, inte nog för mig, men för de själva. Det jag kan göra och gör är att hänvisa dessa till SL-Center eftersom jag inte får korrigera någons fel.
Det uppstår dagligen onödiga tjafs p g a det här, så då har någon kommit på att skicka ut blanketter där vi ska fylla i så noggrant som möjligt, vilken buss kunderna har åkt, vilket stämpel nummer det är på biljetten så vi kan se vem som har utfört detta, och så vidare men seriöst det fungerar faktiskt inte i praktiken.
Hur vänligt bemötande jag än har, och frågar varsamt var någonstans kunden klev på, så blir redan den pressade kunden irriterad, kunden i sig vill ha ett så smidigt inpasserande med noll procent konflikt och medan jag informerar att den aktuella biljetten inte gäller i denna zon så blir jag självfallet attackerad av skällsord och vips har vi en konflikt. Saken är den att jag informerar, säger hur det ligger till, men varje dag gör jag ett tjänstefel, jag inte tar ut en ny avgift, jag släpper förbi alla, jag skriver inte i blanketten eftersom jag ändå inte får ett svar, rätt och slätt jag låter bara dessa gå. Ja jag erkänner, jag orkar helt enkelt inte med skiten längre. Om inte bussförarna kan taxan eller den aktuella datumet eller månaden vi befinner oss i, varför skall då jag behöva ta denna eviga kamp som bara motarbetar allt jag gör!? Nä det var fan i mig bra så! Var så god att passera.
Från det ena till det andra, en annan sak som retar gallfeber på mig är när mina kära kollegor är osolidariska och tar saker för givet. Jag startar av vana hemifrån mot mitt arbete ca 1½h tidigare, eftersom jag inte tycker om att bli påverkad av kollektivtrafikens härliga stopp eller förseningar, vilket uppstår då och då. Även om detta nu inträffar har jag alltid tid på mig att ta mig till andra alternativa resvägar, så jag är för det mesta alltid i god tid. Det innebär inte att du som kollega packar dina saker så fort du ser mig anlända till arbetet, och står och tror att du får gå ca 1h innan. För det första så har jag bara betalt en viss tid sedan att sitta och arbeta över utan att få betalt finns inte i min värld. Jag har oftast andra saker jag skall uträtta innan jag kommer och sätter mig så som ärenden av dessa olika slag. Anyway vad jag gör på min fritid hör inte hit, men jag förväntar mig i alla fall att när jag kliver innanför biljettområdet så är vissa arbetsuppgifter gjorda, t e x metro eller om nåt är trasigt så är detta i sin tur fel anmält o s v. Jag har faktiskt nog med att göra på en sådan stressig station, och jag har inte lust att få göra det dubbla p g a att han eller hon är lat och inte orkar! Så kan det gå, under stress är fan i mig ingen glad!
MVH: XXX

onsdag 1 oktober 2008

Oooops, var det ingen dörr där?

Jag sitter djupt försjunken i mina egna tankar när det dunsar till och någon skriker - Faaaaan nu missar jag tåget.
På golvet, framför glaspartiet mellan de båda skjutdörrarna, sitter en tjej i 20-års åldern. Handväskan, eller vad man nu ska kalla den där 20 000 kronors investeringen från Dior, ligger med innehållet utspritt och hon försöker skrapa in prylarna så fort hon kan utan att bryta sina nymanikyrerade naglar.

Det dyker upp en tanke om att vi kanske behöver sätta upp någon typ av siluetter på glaspartierna så att inte våra virrhöns flyger in i fönstren.

tisdag 2 september 2008

Hänsyn - Vad är det?

Rökning i tunnelbanan är INTE tillåtet. Det finns STORA skyltar som förkunnar rökförbudet. Man har använt internationella symboler för att ALLA ska förstå vad man menar. Hur många tror du ser och förstår det? Av alla rökare som jag möter, som ska ner i tunnelbanan, skulle man kunna tro att de flesta inte vet eller ens förstår bildspråk.

Jag har faktiskt också fått fram en tes; Rökning är inte bara skadligt för din hälsa. Den gör dig både blind och döv.

Ja! Blind och döv! För hur ska jag annars kunna förklara att folk fortsätter röka sin cigarett när de går ner i t-banan? Det är inte ovanligt att folk låssas om som om de inte kan förstå svenska, eller det talade språket över huvudtaget. Vissa vägrar att ens se skylten som man visar på dem.

Vad många av dessa rökare inte vet är att vi är många som kan dö av deras rykande. Vi är många som har astma, vilket medför att när vi blir sjuka så får vi väldigt, väldigt svårt att andas. (Pröva att andas genom ett sugrör, så förstår du vad jag menar.) En del av oss måste också åka till sjukhuset för att få hjälp. Har man riktig otur så blir man kvar där en tid!

Jag har väldigt liten förståelse för alla rökares standardargument; Luften är fri. Ja, den är fri, men för vem? För inte är det för oss! När du röker kan det hända att vi måste gå ut från stationen för att klara av att andas. När du är ute och ryker kan vi iaf gå till andra sidan av gatan för att slippa andnöd.

Och när jag nu ändå är inne på det här med lukterna i t-banan. Du som dränker dig i dofter. Har du någonsin funderat över hur andra uppfattar dig? Vi kan inte ens vara i närheten av dig! Och man behöver inte ha astma för att lida av andras doft. Många är vi som får migränanfall eller andnöd. Sitter man i en vagn och du kliver på så måste vi ibland byta för att du luktar för starkt. Det är allt från "indränkt tobaksdoft" till "bad i parfym/rakvatten" som påverkar oss. Har vi otur så slutar våran dag på sjukhuset. Var slutar din?

torsdag 28 augusti 2008

Jag är inte flexibel...

Nästan alla vet att det är SL (bland annat) som bestämmer priser, öppettider och bemaningstäthet mm i tunnelbanan. Och när det gäller sådant så är det vissa regler som man måste följa. Vi har ju faktiskt lagar som reglerar det här. Man får t.ex inte arbeta hur mycket eller länge som helst, priserna är inte rörliga i tunnelbanan (dvs, det kostar lika mycket att åka en station som att åka mellan 100 stationer) och man måste ha en viss utbildning för att klara av jobbet. (Jo, den bekostas av företaget och med den innebär det att du som kund kan förvänta dig att jag som spärrexpeditör ska kunna vissa grundläggande detaljer om mitt arbete - som priser, zoner, vad göra vid olika typer av händelser som brand, olyckor och så vidare...)

Men kunderna/resenärerna förväntar sig att jag skall vara flexibel och göra undantag från SL's regler bara för dem. De tycker, t.ex. att de bara ska behöva betala halva biljettpriset eftersom de "bara" ska åka en station. De tycker att eftersom de redan köpt en biljett idag inte ska behöva köpa en till! Och självklart så ska jag blunda för att just deras lilla teling inte är under sju, resp 12, när de ska åka hem en vardagskväll, resp helgkväll, så denne kan få åka gratis.

Eller, som den gången stationen jag arbetade på var stängd för det var brand nere på plattformen. Det var flera stycken som kom fram och tyckte att de skulle få gå igenom för de skulle ju "bara" till den andra sidan. Att jag sedan nekade dem det för deras egen säkerhets skull var synnerligen oflexibelt från min sida. (Vad tänkte jag på?)

Undra vad polisen skulle säga om jag bad dem vara lite flexibla när jag kört lite för fort? Jag skullle ju bara till det där viktiga stället. (T.ex hem, bio eller kompisen) Eller vad dom skulle säga på ICA eller Konsum om jag tyckte att dom kunde vara flexibla när jag ska betala? Varför ska jag behöva betala helt pris för korven - jag ska ju inte äta allt på en gång.. ?Varför ska jag behöva betala för mjölken idag när jag betalade förra paketet igår? Och - ännu bättre - varför kan jag inte lämna tillbaka mjölken som blivit gammal för att få en ny? Jag köpte den ju för en månad sen och lite längre än så borde ju mjölken hålla. Det skulle ju affärsägaren förstå och självklart måste han vara flexibel. Det är ju bara en liter mjölk!!!

Och varför kan inte min hyresvärd kunde vara flexibel och strunta i att ta ut hyran varje månad? Eller varför kan inte staten vara så flexibel att jag inte behöver betala skatt för alla pengar jag tjänar?

Och vad skulle partnen hemma säga om man kom med följande flexibilitetsargument:
Älskling, vad sägs om att du diskar så sätter jag på grannen. Va? Gillar inte du det förslaget? Men... ...älskling... ...är du inte flexibel???
(Fast jag hoppar nog över det eftersom jag inte är flexibel...)

onsdag 27 augusti 2008

Kortbetalning - ett alternativ?

Det är många som vill betala med kort i spärren - tyvärr kan vi inte hantera det. Jag erkänner att jag tycker det är tråkigt, för vi skulle ha fler som handlade hos oss, än på Pressbyrån, om det var möjligt. Och, vad som är ännu mer märkligt, är att jag blir utskälld för det! Jo, jag skämtar inte! JAG blir utskälld för att SL/Veolia-Transport har valt att vi inte ska ha korthantering. Som om jag hade en möjlighet att få säga till om den saken.
En annan underlig grej är att det finns biljettåterförsäljare som tar emot kort vid biljettsköp men - och det är ett viktigt men - de tar extra betalt. (Och då är det privata kiosker som inte är under Pressbyråns "paraply" jag närmast tänker på.) Allt mellan 3 och 5 kronor brukar kunden få betala. Varför? Som kortägare så betalar man ju till banken för att få ha kortet. Ska man sedan betala för att få betala???? Och ligger det inte i handlarnas intresse att minska kontanthanteringen så de inte blir rånade????
Näe, bojkotta dessa handlare - det är en styggelse att ta betalt för att kunden ska få handla!

torsdag 21 augusti 2008

Jag är riktigt, riktigt jävla ond...

Folk tror att jag jävlas med dem när jag säger att tåget till Norrköping inte går här utan att man får ta sig till Centralstationen och åka med SJ. Dessutom går det inte på den röda linjen. Men om du väntar tillräckligt länge så ska du se att vi har byggt ut tunnelbanan till alla förorter i Sverige, inklusive Göteborg, Malmö och Luleå.
De blir lika upprörda när de inser att en SJ-biljett INTE gäller i tunnelbanan. Jag möter flera varje dag. Så en stilla undran är ju vart tanken kommit ifrån att SL sysslar med rikstrafik? Är det för att vi har entreprenörer från olika håll? I Stockholm har Veolia bland annat tunnelbanan, men de är ursprungligen från Frankrike. Ja, jag vet inte... ..vet du?

tisdag 19 augusti 2008

Jag är en ond människa...

Ja, jag är riktigt elak! I alla fall enligt de resenärer som råkar ut för mig. Jag vill nämligen att ni ska dra kortet i automaten, vänta på er tur i kön och framför allt uppföra er som folk!

Ännu elakare är jag när jag påpekar att de kan ringa till SL Kundtjänst på 08 - 600 10 00 och tala om att jag är så elak som tvingar dem till att dra kortet i spärren, betala sin biljett eller stämpla rätt antal kuponger på deras remsa utan att ha "ställt fram" stämpelklockan med en eller två timmar.

Jag har haft herrar som påtalat att det här var min sista dag på jobbet, för de ska se till att jag blir arbetslös från och med i morgon. Oj! Bara för att de inte får "visa kort och passera" så ska jag bli av med jobbet??

Hm, jag har aldrig varit med om att en arbetsledning sparkat någon för att de gör sitt jobb... Har du?

måndag 18 augusti 2008

Ursäkta, jag ska bara....

Ursäkta, jag ska bara...

Det är en av de absolut vanligaste frågor jag får när jag sitter i spärren. Och jag får den alltid när jag är fullt upptagen med andra kunder, räknar min kassa för att jag har avslutat mitt arbetspass eller om jag måste ringa till arbetsledning eller liknande. Jag undrar lite stilla varför man alltid vill avbryta mig. Om jag är upptagen med en kund så är det fel av mig att ta den kund som avbryter emellan, eftersom det inte är dennes tur. Många blir då väldigt arg på mig för att jag inte vill svara på deras lilla fråga, låta dem passera eller vad det nu gäller. Men...? Hur skulle de uppleva om andra avbröt dem med ett "ursäkta, jag ska bara..."

Och varför får jag inte ha mina dyrbara minuter som jag har till lunchrast till att verkligen ha min rast på? Den är ju inte betald. Att missunna mig min rast är verkligen ett misstag, för är jag hungrig så blir jag grinig och då kan jag ju inte ge bra service... ;-) Eller är det så att de själva blir hunsade med ett "ursäkta..." och därför gör samma sak mot mig och mina kollegor?

Och hur irriterande är det inte att bli avbruten när man talar i telefonen att detta "ursäkta.."? Jag sitter inte i telefonen och pratar strunt, även om det har varit en vanlig föreställning bland mina medresenärer. När jag ringer handlar det om att jag försöker lösa ett problem. Det kan vara allt från att en kund behöver hjälp till att jag ska ha min kassa så jag kan jobba.
Och oftast har jag dessutom satt upp "Var god passera"-skylten, för att underlätta för alla andra. Undantaget är, som alltid, T-Centralen, eftersom det där finns fler spärrexpeditörer som kan hjälpa dig.

Ja, det är en märklig värld vi lever i...
...ursäkta.. ..jag ska bara...

torsdag 31 juli 2008

Bisarra händelser

Min första dag i Tunnelbanan/Östermalmstorg var över tio år sedan, men är fortfarande fast svetsad i mitt minne. Det var som vilken arbetsdag som helst i princip, men min första. Skräckslagen anländer jag till Östermalmstorg en tidig morgon klockan 04.35 och jag skall nu utföra en öppning som jag blivit lärd. Allt börjar med järngrindarna som är omöjliga att få upp och paniken börjar sprida sig i kroppen, svetten lackar i pannan och jag tar ett djupt andetag och sliter i låset då jag hör ett klick, äntligen öppna! Jag suckar av lättnad och fortsätter min väg mot rulltrappan, jag startar igång dessa och funderar på den konstiga odör som blir starkare ju närmare jag kommer biljetthallen. Jag når äntligen biljetthallen och jag konstaterar att det luktar skit, det stinker, det är nästan olidligt, jag får kväljningar, men jag inser att jag inte kan bara lämna stationen halv öppen eftersom detta nu är mitt jobb. Jag öppnar Besam dörrarna mot Sibyllegatan och viker mig av stanken, detta är nu så påtagligt att jag håller för näsan, jag går sakta mot rulltrappan och skall precis öppna luckan och starta den när jag ser en bajskorv och detta är inte utfört av ett djur, detta är avföring från en människa.
Jag tror knappt mina ögon, men utför stations öppningen till punkt och pricka. Dessutom tar jag kontakt med DLC och fel anmäler en bajskorv. Det tar 2 veckor innan den avlägsnas. Ännu en dag i underjorden.

En annan händelse är ännu en öppning vid Östermalmstorg, då jag går en stationsrunda ännu en tidig morgon. Jag kommer ner på perrongen och ser en välvårdad person som står och fumlar vid en av våra brandposter. Jag blir fundersam och går fram och presenterar mig och undrar om han har någon behörighet till detta och undrar vad han håller på med? Personen i fråga står sidleds mot mig och vänder sig synlig sedan mot mig efter några upprepade frågor, jag ser en kanyl i hans hand och jag kan konstatera att det är en missbrukare, jag får en tom blick mot mig som i nästa sekund blixtrar till, jag backar en aning och sedan vänder jag mig och börjar springa. Jag hör honom mumla någonting samt hör jag hur hans steg eskalerar han sätter fart mot mig, jag springer för glatta livet, uppför dessa långa rulltrappor, jag tror att min sista sekund är kommen.
Det enda jag hör är ett virrvarr, hans skrik som blir som en massa i mina öron, jag måste hinna upp och låsa upp dörren in till mässen. Jag kommer upp sista trappstegen och vänder mig om, han är hack i häl med mig, nu har jag bara några meter fram till dörren. Jag börjar fumla efter rätt nyckel, alla ser likadana ut men till sist får jag in nyckeln i låset och vrider om han är någon meter bakom mig. Jag lyckats slita upp dörren och smita in, dock så känner jag att någon sliter i andra handtaget, nu reser sig nackhåren och gråten är i halsen och jag skriker, han sticker in sin arm och viftar med kanylen, alla tankar flyger genom huvudet och jag vill bara försvinna.
Jag lyckats hålla huvudet så kallt som det går och gör ett sista försök att stänga dörren, jag springer mot dörren, knuffar upp den allt va det går, han knuffas bort men håller en då ett stadigt grepp om handtaget, jag tar i mitt handtag, smäller igen dörren allt vad jag har och det är då kommer hans arm kommer i kläm, han tappar kanylen samt släpper dörren och den stängs. Jag sätter mig på golvet och är chockad av händelsen. Ännu en dag i tunnelbanan. Polisen fick aldrig dock tag i honom. Detta var bara två stycken små händelser jag haft genom åren, men det kommer mera ha en bra vecka Med vänlig hälsning XXX

onsdag 30 juli 2008

Värmeslag


Det är onsdag kväll klockan den tickar sin stilla gång och värmen är påtaglig i min lilla dunkla cell. Man skulle kunna tro att jag sitter inlåst i något fängelse men det som skiljer mig med en intagen är att jag fortfarande har friheten att kunna gå hem efter mina åtta timmar. Sommarn är garanterat bästa tiden att arbeta i tunnelbanan, det är som hela Sverige går i någon slags dvala, människor tar ut sin semester och drar ut på äventyr, och då spelar tiden knappt någon större roll. Vilket för mig är helt underbart, jag älskar att ta det lugnt, samt så invaderas Stockholm av turister i alla dessa olika nationaliteter och skepnader och det är alltid lika roligt att kunna ge full service till alla.
Men det är alltid dock inte lika roligt att behöva gå till jobbet även om man har sina glädje ämnen. Att behöva sitta i en liten kur på några kvadrat meter som har en värme igenomsnitt på 29-32+ grader kan driva vem som helst till vansinne, utan möjlighet till någon slags fläkt eller kylanläggning. Jag hoppas för varje år att SL eller Veolia eller vem fan det nu än är, som har hand om ärendet skall fixa luftkonditionering i varje spärr, men år för år blir det bara sämre. Jag förstår inte varför vi inte skall kunna ha en human arbetsplats där man slipper tuppa av utav värmeslag? Jag tror det finns mellan 4-6 spärrar som luftkonditioneringen fungerar på, och det är knappt 2%.
Då har man klargjort sitt hat mot värmen, jag kanske låter bitter, i och för sig stämmer nog det också och det är p g a vissa små detaljer så som ämnet semester.
Jag är nog en av få som fick ut 3 dagars semester i sommar, jag har rätt till 4veckors semester, fråga mig inte vad jag har gjort för att förtjäna detta, för det vet jag knappt själv. Men jag kan väl säga så här, att jag kanske inte är någon favorit anställd, och den personen som har hand om semestern kommer jag inte särskilt bra överens med, och personen i fråga gillar väl att göra livet surt för mig. Men jag kan glädjas åt att det är omplacering med Stort G, då får vi spärrhäxor söka tjänster, underbart enligt min mening, sedan så rör det runt i grytan liteJ Det behövs kan jag lova. Nä nu va det slut för denna gång jag skall omedelbart gå ut och ta lite luft innan jag lyckas tuppa av för gott.
Ha en bra vecka alla glada Med vänlig hälsning: XXX

onsdag 16 juli 2008

Så här i semestertider...

Det märks att det är semester även för oss som jobbar i tunnelbanan. Det är (oftast) ett lugnt tempo och man kan (och/eller hinner) surfa en del på nätet med den lilla bärbara datorn som man släpar på lite då och nu.

Jag var inne på siten tjuvlyssnat (http://www.tjuvlyssnat.se/) och såg följande inlägg (som jag kopierat rakt av) och skrattade högt. Därför delar jag med den till Er:


I guess he never heard Björn Blurbleblub's "Pojkarna som busar"
Tunnelbanan mot Åkeshov
I tunnelbanan har man nyligen börjat med stationsutrop på engelska på vissa stationer. När tunnelbanan börjar närma sig Sankt Eriksplan drar den inspelade rösten igång med nästan överdriven artikulering och trillande R.Tunnelbanerösten: Next stop, Sankt Eriksplan.En man ~60 med cowboyhatt och pilotglasögon rycker till och vänder sig om till kvinnan bredvid med ett surt ansiktsuttryck.Mannen (på utpräglad amerikanska): Why do they say it in English and then say something that's completely impossible to understand?!Kvinnan (förvirrat): Öh, because it's the name of the place…Mannen (gnälligt): But it's impossible to understand! "Next stop, blurbleblub!"Kvinnan (fortfarande oförstående): But, that's the name… in Swedish!Mannen reser sig upp och går muttrande mot utgången.Mannen (upprört): It's the stupidest thing I've ever heard!
Cred: Ricard

Hoppas ni också har/får en skön semester!

fredag 13 juni 2008

300 blinda möss i en Skinnerbox

Då du kommer fram till spärrautomaten där du ska dra ditt kort kommer en form av inlärningsmetod som också är en form av problemlösning. Hur ska du uppnå ditt mål, att låsa upp vändkorset? Du är aktiv och testar olika sätt att dra ditt kort och upptäcker att vändkorset öppnas om du drar ditt kort på ett speciellt sätt, med textsidan från dig. Du har löst detta problem genom ”trial and error” som är en instrumentell betingningsmetod. Du får din belöning när du lyckas låsa upp maskinen och kan gå ner mot tåget. Säkert kommer du att komma ihåg hur du ska göra nästa gång du ska dra ditt kort. Betingningen permanentas troligtvis om fler lyckade problemlösningar återkommer regelbundet.

Instrumentell inlärning i en annan form är det också när någon på väg ut ur tunnelbanan springande försöker att ta sig igenom automatspärren och den låser sig så att personen ifråga viker sig dubbel över pinnarna, då förstår den personen innebörden av texten ”passeras gående” som står på automatspärren. Eftersom det beteendet genererade smärta i paritet med hastigheten så kommer det beteendet inte att upprepas. Negativ förstärkning och bestraffning denna gång alltså. Bestraffningen är smärtan och den säger - Gör inte så här igen, det finns inget alternativ. Den negativa förstärkningen är att du inte kommer ut. När du kommer gående hinner maskinens fotocell öppna för dig och du kan komma ut.

Åhhhhh.....Guuu....så skönt att se "massan" som möss i sin egen experimentbur

torsdag 5 juni 2008

Intelligenstest i tunnelbanan?

Förvånansvärt många vet inte hur man ska dra sitt kort:

Det hålls upp-och-ner, magnetremsan är vänd bortåt, kortet är kvar i plastfickan och många har det kvar i plånboken i hopp om att det ska gå någon form av "magisk" ström från kortet till spärren. Och de verkar lika förvånade varje gång det inte fungerar. Märkligt! ;) Det finns också de som inte vet att man ska dra sitt kort, om man har ett, utan går bara rakt emot själva spärrkarusellen.

Jag är väldigt nyfiken på vad de här människorna jobbar med...

måndag 26 maj 2008

Saker jag skulle vilja…men som du aldrig kommer att få höra


Alla har vi väl något som vi skulle vilja säga eller höra någon annan säga till våra ”kära kunder”. Här följer ett litet axplock av det jag vill höra/säga

  • Det var ett meddelande till alla resande med alla linjer i alla riktningar.
    Eftersom det enligt SL inte har kommit in biljettintäkter i den grad som behövs för att klara driften, kommer vi att stänga av alla uppåtgående rulltrappor mån – sön mellan kl 08.00 och 16.00 under perioden 1 januari – 28 december. Övrig tid under samma period kommer motsvarande att gälla även nedgående trappor.


  • Det var ett meddelande till den man i gul tröja just nu plankade in. På grund av ditt beteende kommer tåget inte att stanna på denna station under 30 minuter. När du betalat biljetten och bett alla betalade på stationen om ursäkt för ditt snylteri (vilket kommer att ta ca 30 min) kommer tågen åter att stanna.


  • En personlig varning till alla inkontinenta seniorer. Hissgolven är numera försedda med elkretsar som aktiveras av väta (kiss eller öl) som sluter kretsen och låter 220 V passera genom golvets yta samt hissens handledare.

söndag 18 maj 2008

vet du vaaaaaa?????

Vet du vaaa? Jag har köpt ny biljett - sa du när du upprört fick veta att den gamla remsan inte gällde längre och kom tillbaka med två förköpskuponger.
Vet du vaaaa? (svarar jag) Jag har just besparat dig en kontrollavgift på 1800 kronor. Undrar om du hade varit lika glad på mig om du åkt dit på det..? (Förmodligen inte)

Jag vill fortfarande hävda att företaget har gjort oss en rejäl björntjänst med remosrna när man bestämde att de ska fortsätta gälla till den 11 maj. Jag förstår inte varför - fortfarande - man förlängde giltighetstiden. Hade det inte varit bättre med att vara konsekvent? Slutar något att gälla ett visst datum så slutar det att gälla det datumet - inte en eller flera veckor senare... Som det är nu så förlängde man plågan för oss som sitter i spärren, eftersom man inte vill/kan förstå att något slutat gälla.

Genom att göra så här så visar företaget oss vad man anser om vårt arbete och vad de tycker är viktigt; våra kunder kontra vårt arbete - och man valde kunderna! Vad de tycker och vill är viktigare än att ge oss en dräglig arbetssituation och jag kan inte göra något åt det. Jag bara önskar att det kom en chef som visade oss på företaget att vi är viktiga och vi gör ett bra jobb genom att de ger oss "rätt" förutsättningar. Det här påminner mig nämligen om dålig uppfostran - exempel: Man säger en sak men efter lite tjat och gnat (alt tårar och tandagnisslan) så får man sin vilja igenom istället för att konsekvent stå för det man säger!)

Var ska det sluta?????

fredag 16 maj 2008

Den Onda Cirkeln & min Avundsjuka

Pengar är ett ont påhitt men en då behöver man det, man är beroende av inkomst. Att behöva spendera 8-10 timmar på ett arbete som äter upp ens själ är väl inget, men det bringar en mindre symbolisk summa på ditt konto varje månad som du skall vara lycklig över att du presterat fram så du har din kommande månad tryggad.
Pengar är trygghet, pengar ger frihet osv. detta får man höra stup i kvarten, jag är helt seriöst trött på detta tänkande. Det spelar i stort sätt inte någon roll om jag har ett arbete jag trivs med eller inte, detta i sin tur påverkar mitt liv negativt eftersom jag slits från att göra saker med människor jag bryr mig om. Ja, ja för att göra saker så måste man ha pengar, du ser, hur jag än vrider och vänder på detta kommer pengar in i sammanhanget och jag kan inte undgå detta hur jag än försöker.

Jag är vidrigt, nä, äckligt avundsjuk på min polare som arbetar precis så mycket som det behövs för att täcka sin boende kostnad i månaden.(i princip ingenting) Sedan så lägger han sin energi på saker som betyder något i hans liv. Han är med i arbetshjulet, men bara tillräckligt och hajar du, han har ett mer berikande liv.
Visserligen saknar han ibland några spänn på fickan men han har sin frihet från denna byråkrati han kan lägga sin tid på att sitta i en park och filosofera om livets gång medan han tar en pilsner och sneglar på människorna medan de springer vidare i sina stressade liv, han väljer när han ska slava, han väljer när han ska hora för att få sin hyra betald. Han kan välja att göra något kreativt i dess ställe, som att stå vid folkungagatan och lira med sitt band, få in pengar av passerande människor som tystnar och stannar till för musiken och glädjen den ger, som kanske köper deras skiva, möjligheterna är oändliga.
Kreativiteten behöver inte sluta där utan han kan få utlopp för sin ilska eller glädje och skriva ner detta, han kan skriva en låt om detta, han har friheten att bestämma om sitt liv och dess innebörd.

Jag konstatera idag hur patetiskt ens liv är gentemot hans, jag styrs av pengar, jag går enbart till mitt arbete av skälet pengar, pengar och åter pengar.
Jag vill kunna leva, jag vill kunna ha ett liv, men ju mer jag tänker på det så lever jag i någon annans direktiv. Det är jag som har valt mitt jobb men jag har inte valt att ätas upp, bli behandlad som skit eller trampas på.
Jag önskar jag var lika modig som “han” och tog mig i kragen och sa upp mig istället samt att man skulle leva från dag till dag och att kunna fokusera på saker som betyder så mycket för en men som man knappt aldrig hinner med. Nu funderar jag seriöst på att sjukanmäla mig, men den tanken dog ganska snabbt då jag inser att jag förlorar två karensdagar som kostar mig ca 1400spän samt fortsatt sjukskrivning som kostar sjukt mycket pengar. Jag blir kvar i på mitt arbete med en känsla av hjälplöshet och en viss bitter smak i käften.

“Han” ska veta att han är unik och han är en av dessa få som har ett innehållsrikt liv. Respekt till detta och "han" som person och hans starka karaktär som vågar bryta loss från dessa osynliga handfängsel som håller oss låsta och bundna i våra stackars innehållslösa liv. Jag får väl trösta mig fast det dock inte ger någon vidare tröst med mer pengar till för att slösa på värdelösa ting. Ha en trevlig helg Mvh XXX

torsdag 15 maj 2008

Ords Betydelse. Kan det vara så att


  • En impotent fikus, kallas han krokus?

  • Musmatta? Heter det inte trosskydd?

  • Om man gör illa snoppen på jobbet, får man skade-stånd då?

  • Ett annat ord för gladporr, blir det ler-gök?

  • Valutafiffel i Japan, kallas det yen-manipulation?

  • När Nalle Puh är på sjukhuset, letar han då efter bi-trädet?

  • Om man äter för mycket järntabletter, blir man ringrostig då?

  • Motsatsen till stridspitt - är det civilstånd?

  • Om man frågar efter ett drev till cykeln, är det då en kuggfråga?

  • En klockmålare som blir förbannad, lackar han ur?

  • Förr i tiden när telefoner byggdes av keramik, ägnade sig då telefonfabrikerna åt luren-drejeri?

  • Om en bonde kunde så Viagra på åkern, skulle det då växa jordfräsar?

  • Om man ger Viagra till en krukväxt, blir det en Juckapalm då?

söndag 11 maj 2008

Det är jag som är skyldig...

Allt är mitt fel ! ! ! !


Det är jag som är skyldig till att du inte har löst in dina gamla och ogiltiga biljetter i tid.


Självklart så är det jag som har ändrat taxan så att du får betala mer.

Jag är också ansvarig för att du inte har tillräckligt med kontanter på dig, laddad mobil och/eller busskortet med dig. Allt är mitt fel... Alltid!!!


Sen är det också mitt fel att det är för varmt/kallt/soligt/regnigt/torrt...

..eller????

torsdag 8 maj 2008

Hur ska de ha det - egentligen????

Det är inte klokt!

Nu har vi fått ändrade direktiv igen - först så får vi inte stämpla de gamla remsorna, som gick ut i april. Sen ska vi stämpla dem för att få ett direktiv om att de inte fås stämplas och idag så får vi veta att vi ska stämpla dem i alla fall. Det är ju som bäddat för problem - för nu har man ju bara skjutit fram problemet en vecka. För självklart kommer folk även nästa vecka vilja åka på sina gamla biljetter - för de har ju fått göra även efter sista april...

Det är otroligt att man inte kan stå för det man säger!

onsdag 7 maj 2008

Remsor - ett fenomen i tiden...?!

Ingen har väl undgått att den "gamla" remsan slutat gälla den sista april. Och det är väl helt okej - eftersom det ändå har stått på baksidan när de upphörde att gälla och hur länge man kan återlösa sina remsor. (Helt ostämplade remsor går att återlösa mot kontanter medan stämplade remsors återstående "klipp" kan återlösas som delbetalning av en ny remsa på SL-Center.)

Men härom dagen så fick vi som sitter i spärr veta att våra kunder skulle få använda remsan till den 11 maj - vilket stora flertalet av oss tyckte var märkligt, men har man sagt så så har man... ...så vi stämplade på för glatta livet... ...och kunderna blev glada igen! Idag så fick vi en ny information från våra chefer att det blivit ett missförstånd och de är inte längre möjligt att stämpla de gamla remsorna. Ni kan väl gissa hur kunderna tog det beskedet...

Det här tycker jag att är att skjuta sig själv i foten. Och knät. Och ja....inte för att det spelar mig någon personlig roll - men genom att göra så här så försvårar man verkligen vårt arbete! För hur förklarar man egentligen att den som stämplat har gjort fel när man fått direktivet att de får resa men sen inte får...?

I det här läget ser jag verkligen fram emot att få det nya systemet - SL-Access. Där är det inget snack! Gäller inte biljetten så gäller inte biljetten - oavsett vad kunden säger!!!! Och gäller inte tiden på biljetten så gäller den inte - kunden kan inte säga att busschauffören stämplat fel. För vi kommer inte kunna stämpla fel! Inte ens busschauffören kommer att kunna stämpla fel, vilket är en vanlig företeelse, tyvärr. Med Access är det systemet själv som stämplar tiden - inte vi!

Tack för det och välkommen till framtiden!

Äntligen en bra dag!

Tack SL för att ni förlängde tiden för 160kronors remsorna! Äntligen kan jag gå till arbetet utan att behöva känna mig illa till mods. Idag var det första dagen på länge som jag kände mig glad över att sitta och arbeta igen, att inte behöva ta några fler konflikter med mina resenärer. Samt så är jag så tacksam för mina underbara stammisar som kommer förbi och förgyller min tillvaro, ja även andra resenärer, men en extra tack och en stor varm kram till alla er som hälsar så glatt och stannar till för en stund! Nu känner man sig välkommen på sin arbetsplats igen Med vänlig hälsning XXX

tisdag 6 maj 2008

Det brister i omdömet samt ett nytt sätt att planka!

Ja då satt man här igen framför skärmen och ska ventilera om den gångna valborgs veckan.
De flesta hade antagligen halvdag på onsdagen och sedan ledigt på den röda torsdagen och eftersom det nu vart en klämdag på fredagen hade väl resten av paket halva veckan ledigt, i alla fall märkte vi av det som arbetade. Nej, tänker ni som läser! Ännu en bitter kärring som är trött på livet och hatar sitt arbete! Absolut inte, jag var glad för att slippa allt som hette firande, eftersom jag gillar helger så har jag valt att arbeta på dessa helt frivilligt, det jag dock hade svårt för var denna ständiga fylla som alltid lyckats krypa ner i åldrarna. Dock utgjorde också flertalet vuxna av denna berusade atmosfär.
Det är faktiskt djävligt läskigt att iaktta trettonåriga tjejer och killar som är påverkade av sin första riktiga fylla och hur sårbara dessa individer är, och hur illa det egentligen kan gå. Jag såg spya, jag såg bråk jag såg sexuella trakasserier och kaos, samt dessa lätta måltavlor som råkade illa ut.
Fy för valborg!

Sedan så måste jag, ja jag måste, nämna rabatt remsorna. Dessa härliga fynd av illusioner. Dessa 160 kronors förbannelser som vi fick informera om och ta massor av skit för! Det finns inga ord jag vill upprepa här vad jag vart kallad för.
Varför frågar du dig kanske, du novis som inte har koll, det ska jag nu berätta.
Dessa biljetter, remsor i 160kronors klassen utgick ur vårt sortiment den 30/4, med andra ord gick skiten ut, och du som trafikant kan inte resa på dessa.
Precis. Inga konstigheter där inte, men när man sitter i en spärr och dessa upprepat poppar upp framför näsan på dig, stämplade eller ostämplade så blir du rätt less på att för tusende gången säga,-hej! Denna remsa gäller tyvärr inte längre för denna gick ut den 30/4, den här gamla remsan får du lämna in på SL center, sedan vänder man på rabattremsan och visar texten o s v Detta i sin tur är väldigt irriterande för kunden för denna har ju redan i sitt huvud betalt för 160kronors remsan och vill naturligtvis ha sina pengar direkt från dig eller slippa betala en helt ny remsa, biljett.
Jag vill poängtera att informationen om detta med rabatt remsorna inte har nått bussarna eftersom de stämplar dem ännu idag, vilket blir till en idiotisk cirkel eftersom jag då i sin tur inte kan släppa igenom dessa p g a en ogiltig biljett.
De uppstår en större konflikt och jag som spärrvakt blir naturligtvis boven i dramat. Men jag har fått hänvisa en och annan till SL kundtjänst och dessa människor måste ha blivit ner ringda i veckan som var, även i dagsläget.

Jag måste säga att människor tror att de blir irriterade, va fan tror inte du att jag som arbetar med detta blir då dagligen? Ännu ett bra initiativ tagande av SL, lassa på mer skit på spärrvakterna.
Vem det nu än är som arbetar med dessa saker kan ju kanske dimpa ner från sitt kontor och arbeta en dag eller två ute på fältet eller kanske kan fråga oss, som en då har direkt kontakt med kunderna, och vad som funkar och hur vi ska komma på bättre lösningar, ännu en gång måste jag ta upp detta med kommunikation som brister och brister.
Fan! Nu är jag arg, vi skulle bli så mycket bättre på det vi gör om vi bara samarbeta! Kan vi göra kollektiv trafiken lite mer bättre och vettigare.

Sedan till dagens absolut sista gnäll, dessa 24h kort som vi numera också säljer kan förfalskas så lätt, dessa saknar även någon form av magnetremsa, så i princip säljer jag en bit papp där man kan sudda bort datumet eller stämpeln om man så vill och använda skiten resten av året. Så planka lite mera tack!
Men nog om skit snack nu, nu vill jag tacka mina underbara kollegor som håller ångan uppe och även ni trafikanter som gör vardagen lite mer spännande och roligare, ta vara på dagen Med vänlig hälsning XXX

fredag 2 maj 2008

Integritet….ett sånt fint ord.

Hur många pojkvänner du hånglade med föregående helg är mig totalt likgiltigt. Kom inte dragandes med att du vill värna om din integritet när du sitter på tunnelbanan och pratar i mobilen om dina sjukdomar. Jag vill veta vart du ska åka så att jag kan stämpla rätt antal kuponger åt dig!

Integritet, vilket fint ord va, bra att ta till när spärrisen vill veta resmålet.
Håller du däremot i en mobiltelefon är det ett ord som saknar värde och innehåll. Gnäll inte om folk tjuvlyssnar och dina små intima samtal med din käresta för stunden, hamnar på någon sida publicerade i bokform. (Det finns redan en sån bok)

- Men tänk om jag ljuger för dig då? Jag kanske bara drar till med en station.
Jaha och än sen då, det är inte din moral jag kontrollerar, det är din biljett.

Nallen skadar ofödda barn

För någon tid sedan läste jag i en artikel i Aftonbladet att:

Egyptiska forskare varnar för att prata för länge i mobiltelefonen. Efter 10 minuters prat börjar barnets hjärtrytm att förändras. Ju yngre fostret är desto mer påverkas det.

– Vi har upptäckt grava effekter i försök på råttor, hjärnceller dör. I slutändan skulle strålningen kunna leda till utvecklingsstörningar, säger Bertil Persson, professor i radiofysik.

Jaha, då är det fastställt vetenskapligt också. Det som vi spärrexpeditörer har vetat i flera år är äntligen konfirmerat. Människor blir intellektuellt handikappade av mobiltelefonen. Tror du mig inte?
Testa själv genom att försöka ställa en fråga, t.ex. vart ska du åka, till någon mobilpratande ”kund”. Eller säg, - Kan du scrolla ner texten tills den översta raden blir synlig i din SMS-biljett. Förmodligen framkallar du total förvirring.

Ja kära kund, vi spärrisar pratar faktiskt, vi är varken döva, stumma eller blinda, det vore väldigt svårt att arbeta med det vi gör om vi hade dessa begränsningar. Vi förväntar oss att du som kund förstår att det måste ske en kommunikation mellan oss. Vi behöver vissa upplysningar från dig för att du ska få en giltig biljett. Vi ger dig också upplysningar om det skulle finnas några störningar som påverkar din resa. Det här kommunikativa utbytet kan bara ske om du som kund är mentalt mottagbar, så plugga ur musiken och avsluta ditt telefonsamtal innan du kommer fram till oss.

Vi människor är konstiga varelser. Utan den minsta eftertanke bär vi med oss och använder en maskin som långsamt förändrar vårt DNA. Vilka genetiska förändringar kommer framtida generationer att visa? Varför inte stoppa in huvudet i mikron istället så är det överstökat en gång för alla.

onsdag 30 april 2008

Trix och knep i tunnelbanan ?!

Jag har nog sett nästan alla trix som går när det gäller att fuska sig igenom min stängda spärrlinje. De vanligaste: Du går igenom grinden samtidigt med nån annan, du tränger dig före när jag öppnar min spärr för en som betalat eller du hoppar över grinden/spärren. Men de mest trixiga jag sett är nog du som viftar med en biljett, eller ett kort, och säger att du har jättebråttom.

Jaha?!

Och varför gav du dig inte iväg ett par minuter tidigare så hade du inte behövt stressa??? Jag ber iaf att få kolla din biljett och påpekar lite vänligt att tiden har passerat för länge sen och biljetten är därför inte giltig (alternativt att kortet är ogiltigt då datumet för sista dagen passerat) och du blir jättearg! Du skäller och kallar mig för allt möjligt! Det tillsammans med att du också ska se till att jag minsann inte får ha mitt jobb kvar!

Jaha - och du tror att jag får sparken för att jag gör mitt jobb? Skulle inte tro det! Men, du får gärna ringa till SL-kundtjänst (tel: 08 - 600 10 00) och klaga på att jag gör det jag är satt här att göra. Nämligen att kolla att de som passerar förbi verkligen har en giltig biljett och att de har möjlighet att köpa en ny om de inte har det.

Andra roliga trix som ni kunder gör är att gå precis utanför min kur och bara visa upp kortet - men inte vill dra det. Jag brukar be er att göra det ändå och då får jag höra allt ifrån att kortet inte fungerar att dra till att det är jobbigt. Jag ber er ändå att dra kortet. Inte för att jag är lat utan för att det i min arbetsbeskrivning står att jag ska göra så. Du som har ett kort ska använda det i automaten, annars måste jag ta in det och kontrollera det. Gissa hur många som vill att jag tar in deras kort för kontroll. Nästan ingen! De skäller på mig - hotar gärna med att se till att jag blir arbetslös - och drar sitt kort i automaten iaf. Men oj! Fungerade det?! Märkligt! (jo, du ska läsa den sista meningen med drypande ironi, för jag är drypande ironisk över detta faktum)
Men min absoluta favorit är nog de som kommer med falska sms-biljetter. De har ofta fel avsändare eller fel datum, men ändå kan en del hävda med bestämdhet att ni har skickat efter en precis alldeles nyss. Och när jag då påpekar så snällt jag bara kan att ni kanske visat fel biljett (eller gammal sms-biljett) brukar det kunna hända en av två saker:1) Ni fortsätter att med envishet hävda att biljetten är äkta, trots att jag påpekar att koden inte stämmer överens med datumet.2) Ni blir lite generade och går åt sidan för att "på riktigt" köpa en ny. (Och en del kommer tillbaka och försöker få mig att tro att det är samma som den ni visade mig först - men ursäkta, tror ni på fullt allvar att jag är dum i hela huvudet?)

Många av er tror att jag ber er dra kortet själva för att jag ska slippa trycka på min knapp här i spärren. Jag lovar att det är inte därför, utanför att det florerar ganska mycket falska kort. Genom att ni drar kortet så visar ni att det är äkta. Jag har faktiskt "dragit in" falska kort och remsor. Ganska många falska kort och remsor till och med.

Jag har hört nästan alla ursäkter som finns för att slippa betala och att jag ska visa lite medmänsklighet och låta er åka ändå, trots att ni har en ogiltig biljett eller saknar en. Är det att visa medmänsklighet att riskera bli av med jobbet för att man inte gör det man ska, dvs sälja och/eller visera biljetter? Nä, det tycker verkligen inte jag och jag kommer aldrig att riskera mitt jobb för din skull! ALDRIG NÅGONSIN! Jag kan ibland tycka att jobbet är pest och pina, men hur många tycker inte det om sitt jobb ibland? Men jag kommer aldrig att tycka så illa om jobbet att jag slutar göra mitt det! Hur arg och sur och grinig du än blir och hur mycket du än hotar mig med anmälan!

Fast som motvikt ska jag väl erkänna att det stora flertalet av er trafikanter är helt okej - ni ber om ursäkt när ni upptäcker att biljetten är ogiltig eller så köper ni en ny utan att bråka. Och det är skönt att ni finns - för utan er så hade jag nog gett upp! För man orkar inte ta emot vad som helst hur mycket som helst.

Gladast blir jag över er som ser att jag är på gott humör och kan ta emot och dela den känslan. Tack för att ni finns! Ni gör mitt arbete väl värt att gå till! :)

tisdag 29 april 2008

Taxi, tack!

Kommunikation verkar vara en brist vara i kollektivtrafiken. För att ge en klarare bild av denna situation så tycker jag vi börjar med att titta på alla dessa olika instanser vi har idag, och hur dessa inte samarbetar med varann. Tunnelbanan har ett helt eget system med en helt egen information/Trafiklednings central, från det så kommer det realitets information om trafiken, om det nu befarar att det är förseningar eller eventuellt stopp i trafiken etc.
Bussarna eller Busslink har sin egen, Roslagståg, Lidingöbanan, pendeltågen ja i princip alla har sin egen central för kommunikation och information, även om dessa instanser fungerar bra för sig så fungerar inte informationen mellan oss speciellt bra, som den borde göra.
Jag som spärrvakt är beroende av information, det underlättar att veta t ex att det är stopp på pendeltågen eftersom det blir mindre tjafs samt att kunden i sig får den informationen samt alternativa resvägar vilket är uppskattat. Det blir inte som en domino effekt, för att jag inte vet, blir kunden drabbad, samt mina kollegor som skäligen får sig en rejäl utskällning vid t-centralen eller i nåt annat samband. Istället för att dröja med informationen så skicka den direkt då tex. till våran central som går ut med det i någon form av text på dessa informations tavlor.
En incident som upprepas relativt ofta är den sista avgången, tåget på linje 14 mot Mörby Centrum. Denna försening informeras vi väldigt sällan av via högtalarsystemet utan det dyker upp minut tal på de svarta informations tavlorna om ens det. Detta resulterar oftast i väldigt arga kunder som skall vidare med eventuellt en buss men att anknytningen då blir lidande eftersom denna försening ej går ut till bussarna. Varför kan då inte tunnelbanan informera bussarnas central/trafikledning om denna försening, vad är det som gör det så svårt? Jag har faktiskt lyckats ringa upp informationen/trafikledningen på bussarna ett flertal gånger som vidare befordrar denna information. Hur svårt kan det vara? De flesta buss chafören jag pratat med om detta säger att de skulle uppskatta informationen om en eventuell försening för att i 9 fall av 10 så är de inte medvetna om det, och kör iväg på tomgång och sedan blir det i stället en negativ domino effekt på senare förare. Vid denna tid på dygnet brukar de flesta köra in de 5 minuterna på sin tur och detta skulle ge så mycket mer nöjdare kunder, samt så skulle SL tjäna på det för det blir som sagt en och annan som tar en taxi. Dock är det bra att resegarantin finns och att den används, tveka aldrig! Men om man ser det på det stora hela så skulle trafiken bli så mycket effektivare, vi skulle slippa minst hälften av alla arga kunder och SL skulle kunna göra en och annan besparning. Jag vill ha en gemensam informations central som fungerar!!!!
Med vänlig hälsning XXX
Ps. SL får i dagarna ett fett taxi kvitto p g a alla dessa förbannade förseningar, rätt åt dom!

Jag är ett hinder

Du passerar mig och jag säger hej men du ser mig inte - enda gången du ser mig är när jag inte öppnar grinden direkt du ska passera. Dessutom blir du sur eftersom jag nu vill se din biljett. Att du snabbt visar ditt kort/din biljett hjälper inte. Särskilt inte om du bara viftar till lite eller viker kortet/biljetten så att jag inte kan se när eller var den är stämplad.
Nu är det inte bara du som kund som tycker att jag ska vara osynlig. Även mitt företag vill att jag ska fortsätta vara osynlig. Jag har nämligen fått gå en kurs: Going for green. Det är inte en kurs för att öka miljömedvetenheten utan en kurs där jag som spärrexpeditör ska ge dig det där lilla extra som gör att du som kund tycker att din resa har varit positiv! Och då handlar det om att du ska komma ihåg din resa och vilja åka fler gången.
Jag kan väl tycka att tanken är god, men man försöker skjuta mygg med elefantbössa. För hur mycket jag än gillar att jobba i företaget så spelar det aldrig nån roll om tusen kunder passerar förbi och är nöjda med min insats om den ettusen-och-första är missnöjd. Så jag undrar då lite stillsamt att om man inte heller kan ändra kundernas attityd och beteende så spelar det ingen roll hur trevlig jag är.
För det är den som är missnöjd med det jag gör som anmäler mig. Och jag behöver faktist inte ha gjort något fel för att bli anmäld. Du kan aldrig ana hur många det är som är missnöjda med att jag gör mitt jobb. Det kan handla om att jag vill att de ska dra sitt kort i automaten till att jag vill att de ska släcka sin cigarett. Det är många fler än jag kommer ihåg som ska anmäla mig så att jag inte har något jobb kvar när jag ber dem dra sitt kort. Mina medmänniskors tålamod är på noll när de är i tunnelbanan. Jag är inte, som företaget vill, en resurs för dessa resenärer utan ett hinder!

tisdag 22 april 2008

Tjugonian

Här om dagen satt jag åter igen på en av mina mest avskyvärda stationer, i detta fall Karlaplan. Dagen i sig var mer eller mindre oproblematisk inga komplikationer med försenade tåg eller dylikt, dock så var det mer dystra miner samt “mindre attityds relaterade problem” de mesta som innefattar den Öfré Östermalms klicken, inga dock konstigheter för att rubba världsordningen för än tills jag bytte stations sida, ja, även vi spärrexpeditörer rör på oss ibland. Jag hamnade på den norra sidan, uppgång Valhallavägen. Där medan jag sitter och filosoferar om världen och dess innebörd och fördriver dessa små timmar dyker det upp en skara människor på ca fem eller sex stycken, (jag hade inte så stor koll över dessa måste jag erkänna) som söker upp mig med en vild blick och en ton som skär genom öronen.
Denna skara människor bestod nästan helt av pensionärer och dessa vet vi alla, kan vara den värsta sorten av människor om humöret och omständigheterna slår rätt. Vilket det gjorde i detta fallet, det tog några minuter innan skaran kunde lugna ner sig samt bestämma sig för vilken person som skulle föra talan vidare, eftersom det som hördes var osammanhängande saker av ett flertal personer. Tillslut så kom det fram en äldre herre som informerade att Hiss nummer 29 hade stått ur funktion i snart fyra dagar, vilket var förargligt eftersom de äldre personerna var beroende av denna hiss för att klara av att ta sig upp till sitt boende och rulltrapporna var absolut otänkbara i denna situation.
Jag instämde och bad denna skara vänta några minuter så skulle jag ta tag i fråga. När jag väl börja luska runt i denna sakfråga insåg jag och informera om följande till denna skara, enligt felanmälan så har vi (veoliá) inget med Hiss nummer 29 att göra, när jag även såg efter på kontrollpanelen så finns inte Hiss nummer 29 någonstans. Det tyckte jag var besynnerligt underligt så jag kontaktade Driftledningen och andra instanser för att råda bot på denna mystik. Instans efter instans berättade att följande hiss inte tillhör oss på något sätt och att rekommendera dessa människor vidare till vägverket, Ja hör och häpna eller gatukontoret, det var det jag tillslut vart ombedd att göra.
Mystiken tätnar dock med nr tjugonio, eftersom hissen stannar och finns i SL s lokaler är det då inte vårat ansvar, jag har aldrig under mina 10år vart med om nåt liknande, alla hissar rulltrappor som vanligtvis finns och existerar inom tunnelbane området har vi alltid haft driften över, dock ej denna och varför? Detta verkar helt osannolikt konstigt, hiss nummer 29 finns på karlaplan norra i SL´s lokaler men tillhör inte oss, för det första, informera de boende om detta och sätt en dekal eller liknande så dessa stackare kan åtminstone felanmälan denna hiss.
Detta är helt bisarrt.
För ett antal år sedan var det rulltrapporna som var i fokus, det var många som var trasiga och driften över dessa låg på en och annan koncern. I början på min karriär inom tunnelbanan arbetade jag på östermalmstorg och som alla vet finns det en och annan rulltrappa där. När man sedan fick stopp på någon av dessa så kontaktade man driftledningen och fel anmälde saken, driften fick i sin tur kontakta en koncern som hade driften av en rulltrappa, så med andra ord en av dessa åtta rulltrappor hade var och en ett bolag som tog hand om skötseln reparationer och dylikt, man kan förstå att pengarna flöda ur SL och dess ficka. Oj nu börja jag visserligen spinna vidare på annat, nä ärade människor nu ska jag dock lämna er för denna gång XXX

lördag 19 april 2008

Är vår Lokaltrafik till för alla att göra vad som helst med?

För nån dag sen var det match på Råsunda (ligger i Solna, om du inte är bekant med det redan...) och det var hur många människor som helst ute.. Många skulle åka till Solna för att se på matchen, men det var förvånansvärt många som även var ute efter att få bråka... Och det var inte bara för att bråka klubbgängen emellan utan även för att få slåss med dig och mig - vi vanliga Svenssons som inte är intresserade av matchen eller orkar bry oss om vilket lag som är bäst. Hursom så ville dessa, i mitt tycke, galningar slåss med allt och alla så de slog bland annat sönder en tvärbanevagn vid Liljeholmen. Hur sportsligt är det?

I Tensta och Rinkeby tvingas polisen stänga stationen på kvällar och nätter för att ungdomarna där bestämt sig för sabba tågen och slå sönder stationen med motivering de har inget att göra eller det är tråkigt (eller vad de nu vill ange som skäl). Hur medmänskligt är det?


På vissa stationer (mestadels mellanstora stationer, men för all del också de mindre stationerna drabbas) så plankar fler än de som betalar och hur bra är det? (Nä, jag frågar inte dig som är med i planka punkt nu utan alla vi andra som vill göra rätt för oss!)


Vart vill jag komma med det här då, undrar säkert du som läst ända hit. Jo, nästan alla klagar - gärna till mig som sitter i spärren - att det är så dyrt att åka tunnelbana. Men blir det billigare om man förstör och slår sönder eller inte betalar för sig?


Genom att förstöra så gör man det inte billigare att åka kommunalt eftersom pengar måste läggas till renovering och/eller ordningsmakten som ska skydda personal och (förhoppningsvis) lokalerna vi jobbar i. Genom att förespråka att vi inte ska få ta betalt för arbetet i tunnelbanan gör att det till sist inte går att idka någon lokaltrafik - för hur ska jag och mina kollegor kunna få lön för vårat arbete? (Nej, jag är ingen fantast av planka-punkt-nu) Och argumentet att vi ska betala det på skatten köper inte jag - vi betalar redan så mycket i skatt att det är sanslöst... Dessutom - det är ju inte bara jag och den som kör den tunnelbana du åker med som ska ha betalt... Det är massor av människor som gör det möjligt för dig och mig att åka tunnelbana (buss, spårvagn etc) som du aldrig ser eller märker förrän det krånglar - typ vid sönderslagning av station eller vid en olycka. Men även de som fixar sånt som gör att det bara flyter på märks inte vid tillbudshändelser - t.ex de tjänstemän som gör att allt runt-om-kring-arbete fungerar.


Så vad har jag för lösning då? Tyvärr inte mer än att man betalar för sig - tyvärr kommer väl det aldrig att hända eftersom våra politiker/folkvalda har valt att "fuska" och vi "vanliga dödliga" gör som de då de ändå visar vägen... ...Fuskar politikerna så fuskar Svensson!

Ändå har jag en önskan och en förhoppning att man slutar upp med att slå sönder våra stationer och slutar att hota om våld mot mina kollegor!

Och du... ...skulle du se något men inte vågar ingripa - tveka inte att ringa 08 - 600 10 00 för att få prata med någon som kan lösa det som hänt... ...eller prata med den som sitter i spärren...

Vi finns här för dig! :)

onsdag 16 april 2008

12 Steg i vardagen

Tolv enkla steg som får dig att klara av storstadens oskrivna regler.

1. Var artig, nick gärna mot buss chauffören
eller kvinnan i kassan eller spärrexpeditören. Be om ursäkt om du råkar knuffa till någon annan människa. Storstadens fördelar är endå att dina med resenärer eller fotgängare eller annat dylikt är att det inte är någon nyfiken granne, släkting eller polares polare som vill nyfiket veta vad du gör och med vem, du kan strosa runt rätt anonymt. Men du behöver inte vara oartig mot okända människor.

2. Vänta på din tur. Människor som skall av en tunnelbanan har företräde, de skall av tunnelbanan, dessa människor är inte dina motståndare eller fiender, du behöver inte armbåga dig fram, var god vänta på din tur, låt människor gå ut ur tunnelbanan, hissen eller bussen innan du försöker skuffa dig in.

3. En sittplats, Vi nordbor har kroppsligt en ganska relativ normal storlek på våran rumpa, så vi får faktiskt plats på ett säte, även de största och kortaste får helt enkelt plats i ett säte, har du dock massor med inköpta varor och flera påsar, handla mindre!

4. Sitt inte och tig! Sitter det någon jäkla imbecill bredvid dig på bussen, som inte kan läsa dina tankar, att du ska av vid nästa hållplats, och bara blockar din väg? Och du försöker signalera lite diskret. Sitt inte och tig samt som du blir stressad och ditt blodtryck rycker iväg mot högre höjder, be istället artigt om ursäkt och säg som det är, att du ska kliva av.

5. Stå på rätt sida i Rulltrappan. Enkel och mycket effektiv regel. Människor använder rulltrappan i tunnelbanan samt i större gallerior, det är därför en naturlig självfallenhet att människor som inte har bråttom står på höger sida.

6. Stå inte framför dörren. Det är säkert härligt att du står och tänker på den senaste romantiska middagen du hade med din nyfunna vän, eller om sommarstugan behöver målas, men stå inte framför en dörr och dagdröm i rusningstrafik, det är så lätt att det händer en olycka.

7. Trafikstockning. När vi väl är lediga så snurrar vi oftast runt med någon bekant, vän eller kanske släktingar på staden, och har oftast inte någon brådska. Vilket visserligen är trevligt, dock så kan det bli trafikstockning på självaste centralen om man går 5 personer bredvid varann i en slö sakta takt. Detta är inte uppskattat av varken vanliga dödliga eller personalen som arbetar i trafiken.

8. Stå i rätt kö! Vars det finns mer eller mindre två eller tre nordbor, bildar vi oftast en osymmetrisk kö, varför är det så svårt för oss att stå och köa? Eller att bilda en riktig rak kö? Vare sig det är en kiosk eller till en delikatess disk så står vi på olika håll och blir betraktade som självaste huvudlösa hönor.

9. Stanna upp vid övergångstället. Om någon beträder övergångstället så måste bilar stanna och visa överseende, försök absolut inte köra förbi en bil som har stannat vid ett övergångställe det kan gå illa, följande handling skördar lik, om detta är svårt så föreslår jag att du använder kollektivtrafiken som så många andra.

10. Gå inte i på cykelvägar! Räcker inte det att dessa stackar cyklister riskerar sina liv i trafiken varje dag, dessa stackars människor med sina tramp mojänger har det inte lätt, och ska du då utsätta dessa människor för ytterligare en trafik fara medan trottoarerna gapar tomma?

11. Skräpa inte ner! Fenomenet skräp blir bara mer och mer för varje år. Även om parkerna, staden får större soptunnor och skräpkorgar så väller, översvämmas dessa av ölburkar och engångsgrillar och matrester o s v men fåglarna samt råttorna gottar sig dock.

12. Visa respekt mot dina grannar! Om du bor i höghus, radhus eller dylikt visa respekt mot denne eller dessa, dock inte i överdrift. Skicka gärna ut en lapp, meddela i tid om festen du ska ha, kör ut gästerna i tid och framför allt för din egen del ha efterfesten hos någon annan än dig själv, du slipper städa.
Ha en super bra dag Mvh XXX

onsdag 9 april 2008

Har du tänkt på...?

Sitter än en gång i en spärren och är förundrad över hur folk uppför sig. Jag är, som nästan alltid, på ett osedvanligt gott humör och avfyrar leenden och säger hej när du som kund kommer förbi och vill ha en biljett stämplad. Ibland så tittar du på mig och säger hej tillbaka men allt som oftast så ser du mig inte ens med mindre än att jag avvaktar på att få veta vart du ska åka och då blir du gärna lite sur också... ...vilket jag tycker är så märkligt.

Ibland undrar jag om det är en akt av nonchalans, eller om det bara är ett utslag av ren egosim. Ja, jag menar alltså att de bara tänker på sig själva och märker inte att det finns andra runt om kring dem. Jag vet inte vilket, men jag vet att det är förbannat oförskämt och tro att man är så speciell att man inte behöver idka "normal" artighet. Visserligen sa även Sokrates att "dagens" ungdom är ouppfostrade och oartiga, men har det inte gått lite lång när även gårdagens ungdom och morgondagens ungdom också är det????

Kostar det extra att le eller att vara allmänt artig? Jag tror inte det... ...men vem vet... ...jag kanske har fel?

fredag 4 april 2008

Hur många meter motsvarar värdet av 10 kr?

– Det kostar 40 kr om du köper biljetten hos mig men du kan köpa för 30 kr i Pressbyrån.
– Ähh, jag orkar inte jag har bråttom, det får bli 40 kr. Det är det svaret man ofta får när man upplyser om det billigare alternativet.

När det var 14 kronors skillnad mellan ombudsbiljetterna och spärrbiljetterna var det fler som valde att handla i kiosken. Nu är det för liten skillnad för att man ska orka bry sig. 10 kr är för lite och motiverar inte att gå till Pressbyrån även om det skulle vara köfritt.
Man kan ju fråga sig hur stor skillnaden behöver vara mellan spärrbiljetterna och ombudsbiljetterna för att även sällanåkaren ska anse det värt att gå de 10-20 metrarna till kiosken.
Att man i Pressbyrån dessutom kan köpa kuponger för fler resor än en åt gången är det inte många som uppfattat. Man köper snällt sin enkelresa en och en åt gången.
Vi har ökat vår kontanthantering igen efter prishöjningen, precis tvärtemot vad man avsåg när ombudsbiljetterna infördes. Vi skulle ju minska vår kontanthantering.

Häng med här nu! Ett litet tankeexperiment, lika logiskt som det mesta inom lokaltrafiken.

Det faktiska värdet som man sparar är 10 kr men det känslomässiga värdet varierar. Tiden som man anser sig förlora när man köper den billigare biljetten har alltså ett värde. Det värdet ligger någonstans mellan 0 och 10 kronor. Ju längre tid tills tåget går, ju högre värde får den sparade summan. Ju närmare avgångstiden kommer desto lägre värde anser man att vinsten får. Är man stressad är sparvärdet lika med noll.

Värdet varierar också beroende på hur många meter det är till försäljningsombudet. Ju fler meter, desto längre tid till avgång krävs för att sparvärdet ska upplevas som positivt.
Hur många meter är då 10 kr?

Om kiosken ligger 30 meter bort så tar det 18,75 sek att gå dit om du håller en hastighet om 1.6 m/sek. (Det värdet använder Vägverket för att bestämma hur länge signalerna vid övergångsstället ska stå på grönt)
Vi säger att det tar ca 40 sekunder i kiosken och att det inte finns någon kö.
Gångväg tillbaka till spärren, 18,75 + 4 sekunder för stämplingen.
Allt som allt tar det 82,5 sekunder. (1 minut och 22,5 sekunder)
Låt oss säga 1 och en halv minut för enkelhetens skull.
Vägen ner till perrongen tar 1 minut.

Undrar om man kan räkna ut det här……få se nu…..30 meter, okej då behövs det minst 3 minuter till avgång för att inte stressfaktorn ska slå ut vinsten.
3 minuter är 180 sekunder, 180 x 1,6 = 288 meter. 288 + 60 = 348 meter.
Alltså borde 10 kronor vara 348 meter

Maximal vinst borde bli när man köpt den billigare biljetten, stämplat och står på perrongen med 30 sek till avgång.
Minimal vinst borde vara när man köpt den dyrare biljetten och har 10 minuter till avgång.

Slutledning: Skaffa en tidtabell så du slipper stressa. Köp ombudsbiljetterna för morgondagen redan idag eller köp 10 kuponger åt gången.

tisdag 18 mars 2008

Vill du vara Polisens nya vapen ?

Nu vill polisen att vi ska bli deras nya ”vapen” genom att vara deras extra ögon. Enligt tidningen Stockholms City skickar polisen numera, hör och häpna, SMS. Som en del i ett pågående pilotprojekt vill Södermalmspolisen bygga upp ett nätverk där Ordningsvakter, nattvandrande grupper, krogvakter och spärrpersonal ska ingå. Polisen ska sedan skicka ut efterlysningar och signalement via SMS och vi ska hålla utkik. Vad får vi tillbaka för det arbetet mån tro ?

Tanken bakom är god men det är väl tveksamt om vi kommer att göra någon nytta om vi t.ex. sitter på T-centralen. Jag tror däremot att alla vi i spärrarna, säkert sett både personer och händelser som gjort att vi känt behov av ett journummer till sociala myndigheter eller något med, typ uppsökande verksamhet. Vi ser människor som äter rester ur våra soppåsar, människor med håret hängande i tovor långt ner över ryggen eller som är insmorda i sin egen avföring. Missbrukande föräldrar som glömmer barnen eller som helt enkelt slocknar, det är sådant och liknande syner som gör oss frustrerade. Vi har inga eller ytterst bristande resurser att ta till när den biten av samhället visar upp sig.

Trygg-C kan inte göra så mycket mer än att skicka ordningsvakter och det är väl inte det som behövs alla gånger.
Människor som lever i social misär länge förmår inte själva att söka hjälp. Det skulle kännas bra om vi åtminstone kunde göra någon uppmärksam på att de finns.

fredag 14 mars 2008

SL och jag vi är goda vänner fast än mycket olika....

Då var det dags för lite ventilering igen, Och nu måste jag säga att SL har slagit på stort. I veckorna har vi fått ut nya häften i alla spärrar som heter Välkommen till SL-trafiken. Den är ju finurlig med massor med välbehövlig information till dig som kund, den handlar om säkerhet, miljö allt i ett kan man nog säga. Jag blir dock förvånad över att SL har bakat in resegarantin i detta, inget illa ment, men här kommer några argument varför denna inte kommer att fungera samt att den personen som har designat och format ut detta inte tänkt tillräckligt långt. Resegarantin sitter i häftet och det är inga konstigheter i sig att fylla i den, samma skit som förut, men så kommer vi till frågan Hur vill du bli kompenserad? Och då finns låda nummer fyra som lyder-Insatt på ditt bankkonto.(Clearingsnummer plus kontonummer, alla siffror!) De flesta vill ha sina pengar insatta på sitt konto, snabbt och smidigt. Eller?
Då måste jag till en början få ställa frågan varför gick SL in och ändra på de förra häftena? Vad var det för fel på dessa och varför togs de bort? Den nya varianten har varken ett svarskuvert med ett porto betalt på, samt så kan man inte mena, på fullaste allvar att någon postar denna sida med sina kontouppgifter på cirkulerandes i fel händer. Konstigare saker har dock hänt.
Under ett av mina pass klappade trafiken plötsligt ihop, men va fan vi jobbar ju i tunnelbanan så shit happens, men jag hade en och en annan trafikant/kund som kom och krävde frimärks kompensation. Dock så måste det fungera med att man skickar in skiten utan ett frimärke för det ska inte våra stackars trafikanter behöva betala eller jag själv. Sedan så tycker jag att frågan Vad hände? Är klockren, på två rader ska du baka in samt berätta om vad som hände och berätta varför du riskerade att bli mer än 20 minuter försenad. Två rader!!!! Vad säger man?!
Sedan så finns det ännu en punkt som är skrattretande under, Vi tar ansvar för hela resan, det lät väl lovande? Så här står det skrivet, Det är av SL du köper din biljett och det är SL som har huvudansvaret för hela din resa, okej på vilket sätt? På en annan sida kan man läsa att det är du som skall ansvara för dina egna prylar, men skulle inte SL ansvara för hela resan? Det är lite luddigt när allt kommer om kring. Sedan så förstår jag inte varför SL inte kan samarbeta med oss sprärrexpeditörer samt personal inom tunnelbanan, kring att ta fram häften och arbetsredskap som i slutändan hamnar hos oss och som vi får. Vi om någon vet, hur saker ska se ut och kan underlätta för oss samt för våra kunder. Det räcker inte med att någon “tomte” som sitter på ett kontor gör häften som är glassiga, det måste vara utformat, gjort av någon som har varit ute på fältet och arbetat. Man kan bara hoppas på ett samarbete någon dag och att SL drar lärdom av Människor som är ute i “den riktiga världen” Well nu var det dags att avrunda och tacka för sig denna gång. Med dessa ord så hoppas jag att alla har en underbar helg XXX

torsdag 13 mars 2008

Varför ler du?

Hej!
– Varför ler du? Du såg mig när jag försökte dra mitt kort där borta (pekar på automatspärrarna). Tycker du det är roligt att jag är tvungen att betala?
– Ehh vaddå, jag ler och säger hej till alla som kommer fram till mig.
– Försök inte, du hånler du mot mig för jag inte förstod att mitt kort hade gått ut.
Nu blir jag tvungen att betala, så le inte mot mig. Du är elak.

Om det hade varit ett barn som hävt ur sig det där hade det väl varit mer förståeligt men det kom från en vuxen kvinna.
Jag har numera slutat att le på jobbet, bara för säkerhets skull liksom.

Lättkränkt????

Läste en artikelserie i DN om hur studenter blivit mer lättkränkta och tänkte på att det är nog inte bara i skolan de är mer lätt kränkta. Även i tunnelbanan är folk enormt lättkränkta. Pröva att fråga vart de ska. Har du tur får du till svar "tunnelbanan" och så ser de lätt indignerade ut. Men en del fräser och undrar varför jag måste veta det. Jisses tänker jag, som om det är något personlig mot dem. Jag gör bara mitt jobb! Det som dyker upp som en tanke hos mig är en undran om de gör så när de åker taxi också??? Jag ser för mitt inre hur det skulle kunna "se ut" i en taxi: -Jag vill in till city. -Jaha, var i city. -Det har väl inte du med att göra. Det räcker väl med att jag ska till city? -Men, hur ska jag veta var du ska...?
Ja, det säger väl sig självt??? Man måste uppge vart man ska när man åker taxi, och det underlättar enormt om man talar om vart man ska med tunnelbanan också. Visst det är samma taxa i hela tunnelbanan, men det finns flera stationer som man kan åka till för att sen åka vidare. Vi har Tekniska Högskolan, T-Centralen, Alvik, Liljeholmen och Gullmarsplan som är knutpunkter och man kan åka vidare till en annan zon. Visst, man kan köpa fler biljetter när man kommer till knutpunkten, men det är inte alltid som man kommer ihåg, eller som biljettombudet har öppet just där och då är det mitt fel. Så nu vet du varför jag frågar dig om vart du ska åka.
Ha en trevlig resa! ;)

lördag 23 februari 2008

Intäktsäkrarna...

Du har säkert mött dem, när du åkt tunnelbana och passerat en lite större station, en sk knutpunkt. De står där och ska kolla att du betalar/visar din biljett som du ska. Det är ju bra om nu alla hade jobbat på samma sätt...
Vi har de övernitiska som ser sig som spärrexpeditörer/arbetsledare/kontrollanter på samma gång och som ska tala om för allt och alla hur man passerar en spärr. Det spelar ingen roll att du visar kortet, gör du något fel får du en åthutning...
Vi har också de där som inte lyfter ett ögonbryn trots att de faktiskt ska påpeka för folk att de inte ska planka....
Och så har vi de som är mellan dessa två ytterligheter i skalan. Och det är väl de som egentligen är jobbigast för mig som sitter i en spärr.. ..för de två ytterligheterna vet jag iaf var jag har.
Nu hade jag egentligen inte tänkt spy galla över dessa "guljackor", för i det stora hela så är det bra att de är i tunnelbanan. De är nyttiga då de kan hjälpa vilsna trafikanter med vägbeskrivning eller något sånt men...
...ibland så blir det bara för mycket!!! Jag var på väg till jobbet och passerade en sk knutpunkt (tänkte inte peka ut stationen eller intäktsäkrarna) och grinden stod på "öppen". Och om nu grinden är öppen, och det inte sitter någon i spärren så innebär det att jag kan passera om jag har en giltig biljett! Jag har giltig biljett - därför gick jag genom grinden och döm om min förvåning när två intäktsäkrare hoppar på mig och säger att jag måste dra kortet i spärren! HA! Måste jag inte alls! Jag har giltig biljett, det finns ingen i kuren och därför skulle man ju tycka att de med gula jackor skulle kunna ta det lite lugnt! Men inte - det här var två nitiska intäktsäkrare! Verkligt nitiska! Så vad gör jag? Jag blev "vanlig trafikant" och tryckte upp mitt kort mot deras ansikte för att visa att jag minsann har rätt att åka tunnelbana! Jag kan alltså konstatera att det är en fin balansgång man går när man jobbar och åker i tunnelbanan. Så nu vet jag inte om jag ska skratta eller gråta över dessa - jag bara hoppas att de "lägger ner" nitiskheten när det är tomt i spärren! Den är bra då det är folk där - inte när det är tomt!