Ibland måste man bara skratta åt eländet, det finns inte mycket mer man kan göra.
Hur kan man tro att det är okej att försöka låna pengar av spx när man supit upp sina egna? Han hade dessutom mage att tycka att det var oförskämt när han fick ett kort och koncist:
- Nej det kan du glömma. Här finns inget för dig.
Vad hade han förväntat sig?
Ibland inbjuder de till ett något vassare svar, som mannen från Tågia.
Pratandes i mobilen försökte han ta sig igenom spärrlinjen med sitt Access-kort, vilket inte lyckades oavsett hur han placerade sin plånbok på ”pucken”. Till slut inser han fakta och kommer fram till mig.
Nu påbörjas en kamp med plånboken, som är i samma storlek som kortet, och som dessutom inte vill släppa taget om sin dyrbarhet i första taget. När han till slut får fram kortet är det alldeles skålformat. Jag tittar och känner på kortet och konstaterar att förmodligen har antennslingan skadats.
Jag börjar säga att han kanske ska vara lite mer försiktig med kortet men hinner inte avsluta innan han abrupt avbryter.
- Klart jag är försiktig med kortet, tror du jag är en idiot, eller?
Mitt svar blir följaktligen:
- Du jag träffar rätt många varje dag och jag vet inte vilken kategori du tillhör men säger du det så.
Någon gång måste det gå upp ett ljus även för denne man, fastän han placerar sig i facket idioter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar